KALMAR LEXIKON

EN UPPSLAGSBOK OM KALMAR KOMMUN FRÅN FÖRR TILL NU

Vita Briggen är ett namn som förekommit i folkmun med avseende på ›fängelset vid Systraströmmen. Helt säkert uppkallat efter sin fasadfärg och sitt sjönära läge och troligen använt i sammanhang som "Jag har mönstrat på Vita Briggen för 6 månader" eller liknande. BB
 fangelset.jpg
Vita briggen = fängelset

vittsesten kallades den sten som satt i ändan av fisknätet. Användes av Stensöfiskarna. Ordet vitte av vittja.
BB

Volvo Kalmarverken. Byggandet av en ny Volvofabrik i Kalmar hade sin upprinnelse i de problem som drabbat ›Kalmar Verkstads AB och dess bil ›Tjorven med resultat att dess biltillverkning upphörde. Detta innebar att ett stort antal arbetstillfällen inom verkstadsindustrin försvann i Kalmar och Volvos etablering var till stor del en arbetsmarknadsåtgärd. Anläggningsarbetena för den nya bilfabriken startade på sommaren 1972 på en plats mellan den nybyggda motorvägen och ›Tyska bruket och stod färdig för invigning 1974. Arkitekt var Owe Svärd som tillsammans med Gerhard Goehle skapade en modern fabriksbyggnad utformad som ett antal sexkantiga huskroppar. Hela investeringen gick på 110 mkr. Fabrikens utformning och organisation präglades av modern teknik och nytänkande, 10 % av investeringspengarna användes för rena arbetsmiljöinvesteringar. Det löpande bandet ersattas av självgående arbetsplattformar styrda av en centralt placerad dator, vilket innebar att ett arbetslag kunde arbeta med "stillastående objekt" samtidigt som arbetsplattformen medgav att karosserna kunde vändas 90 för att förenkla monteringen. På fabriken arbetade från starten ca 500 personer. 1987 gjordes en kraftig utbyggnad, kostnad 180 mkr, med anledning av att Volvo beslutat att deras flaggskepp, Volvo 760, och senare även 960, skulle byggas i Kalmar. Antalet anställda steg då till ca 1200. Hösten 1992 kom beskedet att avveckla fabrikerna i Kalmar och Uddevalla. Anledningen var dels att Volvo Personvagnar AB gått med underskott en längre tid och dels problem med andra av Volvos anläggningar. Den sista Volvon körde ut den 4 juni 1994, på dagen 20 år efter invigningen. Totalt tillverkades i Kalmar 482 739 bilar varav modellen Volvo 240 blev den största med 209 394 bilar följd av Volvo 740 med 108 544 bilar. Kalmarfabriken hade fyra platschefer; 1972-1975 Karl-Erik Nilsson, 1975-1985 Karl-Agne Larsson, 1985-1988 Leif Karlberg, 1988-1995 Jan Thuresson.
BE

volvolb.jpg

Volvo Kalmarverken, sprängskiss


Voxtorps kyrka uppfördes omkring år 1240 som en rund centralkyrka. Ursprungligen hade kyrkan ett U-format kor i öster men detta revs under 1300-talet och ett nytt rektangulärt kor med en anslutande sakristia byggdes. Byggnaden är uppförd av relativt stora block av tuktad sandsten och gråsten i jämna skift. År 1667 rasade taket på kyrkan in och valvet ersattes då av ett platt tak. Det medeltida vapenhuset i söder revs 1895 och ett nytt vapenhus byggdes i väster. Vid samma tillfälle ersattes det platta taket av en gipskupol och två nya fönster togs upp i väster. År 1958 drabbades kyrkan av ett förödande åsknedslag. Renoveringsarbetet efter denna olycka hade ambitionen att återgå till ett kyrkorum som bättre tog vara på rundkyrkans karaktär. Den nya inredningen utfördes i en modernistisk stil. V ligger fritt i jordbrukslandskapet i östra delen av Voxtorps samhälle. I alla väderstreck runt om den runda kyrkan ligger kyrkogården. Nordväst om kyrkan står klockstapeln. På utsidan av kyrkogårdsmuren i höjd med klockstapeln finns en ekonomibyggnad. På andra sidan vägen i sydväst finns församlingshemmet inrymt i en villa. Andra hälften av huset utgörs av en privatbostad.
KLM

voxtorps kyrkal.jpg

Voxtorps kyrka, foto GM


Voxtorp, socken 25 km söder om Kalmar med en areal om 15 km2. Ortnamnet, som 1391 skrevs Waxthorp, är övertaget från kyrkbyn och innehåller torp ’nybygge’. I förleden har man velat se mansnamnet Ovagh. Detta är jordbruksbygd på Möreslätten invid Kalmarsund med byarna Bjursnäs, Broby, Igelösa, Nantorp och Voxtorp-Gräsgärde samt samhället ›Ekenäs. 

Större delen av socknen består av Möreslättens odlingslandskap. Skogsområden finns i väster och vid kusten där det även finns våt- och hagmarker. 

Ytterst vid kusten påträffas strandängar av olika kvalitet. Hagbyån är det enda större vattendraget. Betesmarkerna runt Hagbyån har stora naturvärden och i ån finns ett reproducerande havsöringsbestånd. Ån hyser även andra intressanta arter som öring, stensimpa och elritsa. Sjöar saknas men här och var finns små våtmarker. Vid Bjursnäs finns en björkhage med en artfattig flora och tre gravfält. En liten hage vid Nanntorp har en artrik flora framför allt på de markerade åsryggarna.

I Södermöre kommundel återfinns en stor koncentration av boplatser från yngre stenåldern. V innehåller flera boplatser som använts kontinuerligt från yngre stenåldern och in i bronsåldern samt flera odaterade boplatser. Dessa lämningar beskriver de första jordbrukarnas val av boplats. Människorna var inte längre kustbundna utan bosatte sig istället i närheten av lerjordarnas och våtmarkernas frodiga bete och den odlingsbara marken på moränsluttningarna.

V innehåller även ett stort antal fornlämningar från senare delen av forntiden. Där finns flera bronsåldersrösen på höjdsträckningen runt kyrkan samt på höjder i kustområdet. Det stora flertalet av gravarna från järnåldern är samlade i gravfält. På Igelösa åsar ligger det största med över 100 gravar och under dessa stenåldersboplatser. I gränslandet mellan skogsbygd och odlingsbygd finns en stor variation av fornlämningar från bronsåldern samt äldre och yngre järnåldern, vilket tyder på en lång bebyggelsekontinuitet. 

I äldre tider fungerade lerjordarna som betesmarker för boskapen medan sluttningarna på den steniga åsen odlades. På slätten låg flera vattensjuka områden, som under vårar och höstar säkert har varit som mindre sjöar. Ett område mellan Igelösa by och Voxtorps f.d. prästgård kallas Oceanen och vid den ligger Skogskärret. Byarna byggdes upp på sluttningar och höjder ovanför våtmarkerna. Lerjordarna började inte odlas förrän under andra hälften av 1800-talet då den tekniska utvecklingen och utdikningarna gjorde detta möjligt. Idag hör dessa jordar till de bördigaste i Sverige.  

Jordbruksbebyggelsen är i stort sett orubbad sedan skiftesreformerna. Byarna ligger på höjderna väster och öster om odlingslandskapet, förutom Igelösa som ligger på en låg höjd mitt på slätten.

Den tätare bebyggelsen finns i Broby i den del som ingår i Gräsgärde stationssamhälle. Det andra samhället är ›Ekenäs, som vuxit upp som en varvs-, handels- och hamnort. 

Större delen av V är av riksintresse för kulturmiljövården. Endast den allra västligaste delen ligger utanför. Särskilt intressant är ›Voxtorps kyrka.

Jordbruk är den dominerande näringen. Båtvarv finns i ›Ekenäs.

I Bjursnäs finns en bygdegård. Folkskola byggdes i Voxtorp ca 1847 och fanns i Igelösa 1890-1960. Småskola hade Ekenäs 1890-1940 och Voxtorp 1890-1964. Mittemot skolan i Igelösa fanns en tid missionshuset Betel.Tillsammans med Halltorps socken byggdes ålderdomshem i ›Halltorp och där fanns polis/fjärdingsman till 1965. En stor väderkvarn av holländsk typ står kvar vid Igelösa. Vid Hagbyån fanns en skvaltkvarn ersatt av en större, modernare 1933, som brann 1969. Omfattande uppfödning av pälsdjur bedrevs i Bjursnäs och Igelösa. Norr om ›Ekenäs fanns Ekenäs Brunn. Samhället var känt för sin barnkoloni. I Voxtorp finns en gårdsbutik, ett landsbygdsmuseum och en brandstation med deltidsbrandkår.

Genom V löper väg E22, vars föregångare, väg 570 går genom socknen. Denna följer i stort den gamla ›Kungsvägen mot Karlskrona.  Ekenäs hamn var långt in på 1900-talet en viktig lastageplats med ångbåtsförbindelse till Öland och längs kusten. Järnvägen ›Kalmar-Torsås, som invigdes 1899 och lades ner 1965, tog över en stor del av frakterna från partrederierna och numera är det fritidsbåtarna och varvet som använder hamnen.

voxtorp kartafargl.jpg

Voxtorps socken på medeltiden