KALMAR LEXIKON

EN UPPSLAGSBOK OM KALMAR KOMMUN FRÅN FÖRR TILL NU

Tjorven var namnet på den skåpbil som under åren 1969–1971 byggdes på ›Kalmar Verkstads AB. På exportmarknaden hette den Kalmar. Upphovet till bilen var en förfrågan från Postverket om en brevbärarbil. Efter några års utvecklingsarbete sattes den i produktion 1969. Grannfastigheten där den två år tidigare nedlagda ›Kalmar Tändsticksfabrik legat, köptes in och byggdes om till bilfabrik. T byggdes på samma plattform som den holländska bilen DAF 44 och man använde även dess tvåcylindriga motor på 844 cm3 och 40 hästkrafter samt dess steglösa remdrift. Karossen var i glasfiberarmerad plast och ritad av industriformgivaren Rune Monö. T. konstruerades som brevbärarbil med förarplatsen på höger sida samt med skjutdörr för att enkelt kunna sköta brevutdelningen. Även olika varianter för den privata marknaden byggdes, bl.a. en version för handikappade samt en med elektrisk motor. Bilen hade från början inget namn, den kallades bara KVD, men den brevbärare som var med och provade bilen, tyckte att den hade samma truliga charm som en flicka i tv-serien Saltkråkan och därmed fick bilen heta Tjorven. Sammanlagt byggdes drygt 2 000 bilar. Planer fanns på en personbil med arbetsnamnet Prisma men projektet avbröts. Ett försök att bygga en ny modernare version av T. gjordes av Scandicar i Rockneby men endast två prototyper byggdes innan projektet lades ner.

BB

 Active Image

Tjorven som brevbärarbil 

Tjuvbackarna är ett gravfält från järnålderrn som ligger norr om Fölehagsvägen, mellan Elverslösavägen och Bergabanan. T består av 80 fornlämningar från järnålder och vikingatid. Gravfältet är 375 x 85 meter stort. De flesta, 52 stycken, av gravarna är runda stensättningar. Där finns också 3 rösen och 13 domarringar. På 1930-talet undersöktes ett tiotal av gravarna och då hittades olika fynd från yngre järnålder, vendeltid och äldre vikingatid. I ett brandlager i ett av rösena hittades ett stort antal nitar och nithuvuden av järn, ett 30-tal spelbrickor, några krukskärvor och rester av en svärdsknapp. En annan grav är en typisk järnåldersgrav där likbålet troligtvis stått på platsen. I en av domarringarna hittades fynd som kan dateras till vikingatid.
BB

Text har inkommit och bearbetas av redaktionen.
Tode, Valdemar, 1859-1900, konstnär, född och uppvuxen i Arby. T visade tidigt konstnärliga anlag och utförde redan som 16-åring en altartavla för kyrkan i Arby, där fadern var kyrkoherde. Sin konstnärliga utbildning erhöll T  vid Slöjdföreningens skola i Göteborg i slutet av 1870-talet och vid konstakademien 1880-1882. Han fortsatte sedan utomlands till Tyskland samt Paris och Barbizon i Frankrike. T anslöt sig till oppositionen mot akademien i Stockholm, undertecknade opponentskrivelsen 1885 och blev medlem i Konstnärsförbundet. T insjuknade dock tidigt i TBC och sökte sig några år senare till Algeriet där han vistades till sin död. Där målade han enligt Georg Pauli kabyler, basarer och dylikt fortfarande i den något bleka färgskala som var egendomlig för 1880-talet. En målning av T kan beses i Krusenstiernska gården. T deltog i ett flertal utställningar i Sverige och Alger.
JRm

Detta uppslagsord har ännu ingen text. Välkommen att skicka in er egen.

{slide=För att skicka in Synpunkter/Text Klicka här!}