KALMAR LEXIKON

EN UPPSLAGSBOK OM KALMAR KOMMUN FRÅN FÖRR TILL NU

Teleskolan i Kalmar har sin bakgrund i de statliga utlokaliseringar från Stockholm som genomfördes i stor skala på 1970-talet. Kalmar tilldelades då Teleskolan, en datacentral och katalogenheten. Skolan, med uppgift att tillgodose behovet av central vidareutbildning för Televerkets personal i hela landet, invigde sina nya byggnader 1978. Den fick sin plats i ›Tallhagen strax söder om idrottsplatsen ›Gröndal. T uppfördes som två ringformade byggnader, ritades av arkitekt Sergej Mirelius och innehöll även elevbostäder i separata hus intill.  Platsvalet skedde inte utan protester eftersom Tallhagen av många ansågs vara helig mark. Tillkomsten av T betydde att Kalmar under några decennier sattes på den internationella kartan för telekommunikation eftersom Televerket med stöd av SIDA erbjöd utbildning i teleteknik till vad som då kallades u-länder. Telekomföretaget Ericsson fanns i bakgrunden för att kunna introducera sin svenska teleteknik. T bjöd på spetsutbildningar som lockade till sig sökanden från världens alla hörn. Teknikutvecklingen inom telekommunikation seglade så småningom ifrån den utbildning som gavs vid T. Skolan och dess utbildningar såldes 2000 till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF, som drev den till 2003 och satte den i konkurs. Det kommunala fastighetsbolaget ›KIFAB köpte 2001 fastigheten och gav T namnet ›Kalmar Nyckel.
LLj

teleskolan 881x613.jpg

Teleskolan efter om- och tillbyggnad, nu med namnet Kalmar Nyckel 

tenngjutare i Kalmar är kända från 1400-talet. Ett 20-tal kann- och tenngjutare har kunnat härledas fram till 1700-talet. Under tiden 1754-1912 har 156 525 föremål kunnat knytas till Kalmar. Den viktigaste av de stämplar som förekommer på tennföremål är mästarstämpeln som redovisar föremålets härkomst och den person som är upphovsman. Kända tenngjutare från första hälften av 1800-talet är Johan Petter Fagerström och Daniel Eklund. Under senare tid gjorde sig Rune ›Tennesmed känd som tenngjutare.  
SHm

Termoindustri AB, startades i Kalmar 1945 av Arnold Glave som tidigare arbetat som kamrer vid glasbruken i Orrefors respektive Gullaskruv. Man tillverkade termosar med korrugerat plåthölje samt med glaskolv. Anledningen till att man valde Kalmar var att här fanns det tillgång till stadsgas vilket var nödvändigt samtidigt som att man hade nära till glasbruk som kunde leverera glaskolvarna. Varumärket var Calmare Termos. Lokalerna var till en början inrymda i f.d. Ängöskolan på Bjelkegatan 7 innan T. flyttade till nya lokaler på Verkstadsgatan. Företaget sysselsatte 15–20 personer och det tillverkades omkring 800 termosar per dag. Vid den tiden fanns det bara två andra termostillverkare i Sverige. Tidvis var det problem med glasleveranser så man startade då egen tillverkning genom det nystartade företaget ›Kalmar Glasbruk. T. fick ny ägare 1949 och bolaget upplöstes 1953 men tillverkningen hade upphört några år tidigare.
BB

Tessin, Nicodemus, d.ä. 1615 - 1681, arkitekt, befästningskonstruktör, född i Stralsund. T ritade ›Kalmar Domkyrka och deltog i planeringen av ›Kvarnholmen på 1600-talet. Han utbildades av Simon de la Valleé och gjorde studieresor till Frankrike och Italien där han tog intryck av tidens moderna barockarkitektur. T var arkitekt för Drottningholms slott och ansvarade även för ombyggnaden av Borgholms slott i mitten av 1650-talet.
SHm