Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

telefon, introducerades  1881 av Johan ›Jeansson som hade privat linje från Ångkvarnen ut till Källstorp i Trekanten längs järnvägen. År 1882 bildades en telefonförening i staden. Fem år senare fanns förbindelse med Mönsterås och Nybro. Telefonstationen låg till en början i Kalmar Enskilda Banks hus i korsningen Kaggensgatan-Södra Långgatan. Kungl. Telegrafverket inköpte telenätet i Kalmar och kunde 1897-1899 ge staden tillgång till det interurbana nät som planerats i sina huvuddrag redan 1889. När ›Riksbanken 1900 färdigställt sin nya byggnad vid Södra Långgatan flyttade telegraf- och telefonstationen dit. Först ett par år in på 1980-talet ersattes telefonisterna helt med automatik, bl.a. Ericssons AXE-system, varav vissa delar fick världspremiär i Kalmar. Telefonnätet växte efterhand ut på landsbygden med telefonstationer, som hanterades av växeltelefonister. Så småningom ersattes dessa av automatstationer.

GM

telefonister.jpg

Telefonister kopplar samtal manuellt

telegraf ordnades 1855 i ett hus, som låg vid Södra Vallgatan i vallen strax öster om ›Jordbroporten. Den var en knutpunkt i landets andra telegraflinje, som drogs från Stockholm till Malmö längs kusten. Ett villkor för att få en station var att staden upplät lokaler utan kostnad. Stationen bemannades med en av landets totalt nio telegrafdirektörer jämte övrig personal. Uniform skulle bäras. Stationen flyttades först till ›telefonstationen i korsningen Södra Långgatan–Kaggensgatan och år 1900 till Riksbankens nya hus vid Södra Långgatan.
GM

Telekontoret, Norra vägen 20,hyste den administrativa personalen för det 1967 nybildade Kalmar Teleområde. Den omorganserade verksamheten, som tidigare bedrivits i Karlskrona, flyttade in i ett nybyggt hus. Arkitekter var Carl-Erik Flodin och Gunnar Magnusson. Därmed började saneringen av Gamla Malmen, som skulle följas av nya hus för polis, länsstyrelse och skatteverk. T svarade för teletrafik, lättare och tyngre underhåll på telenätet samt nyanläggningar i sydöstra Sverige från Oskarshamn till Ronneby och på Öland. I Kalmar invigdes 1980 landets första digitala förmedlingsstation för teletrafik kallad AXE. Som en utveckling av detta följde 1982 världspremiären från dåvarande Ericsson på ett utflyttat digitalt abonnentsteg i Smedby. Tjänsten Nummerpresentation lanserades samtidigt vilket i sin tur gjorde det möjligt att presentera kundväxeln Centrex, som inte krävde någon fysisk växelutrustning hos kunden och därför kunde ha växelpersonal på valfri ort. 1984 lanserades digital teletrafik genom optiska fiberkablar vilket krävde stora resurser. I slutet av 1990-talet byggdes T till mot Södra Malmgatan och kopplades även ihop med det stora hyreshuset i korsningen Norra vägen–Esplanaden som kontoriserades. Beroende på den tekniska utvecklingen infogades Kalmar Teleområde 1992 i Jönköpings region och T upphörde som administrativ enhet, men fortfarande med verksamhet i byggnaden. Televerket bolagiserades 1993 och blev Telia, från 2003 sammanslaget med sitt finländska systerbolag till TeliaSonera, som 2004 lämnade Telekontorshuset. Nu rymmer detta liksom tillbyggnaden mot Södra Malmgatan annan kontorsverksamhet medan det kontoriserade hyreshuset byggts om till bostäder. År 2003 flyttade Telia sin kontorsverksamhet till Chokladfabrikens hus på Norra vägen.
GM

Teleman, Helmer, 1903—1991, lärare, konstnär och författare, född i Algutsboda och verksam i Läckeby. T var lärare och kyrkomusiker men också träsnidare och författare. T utgav Bondpojke i ungt sekel i Småland och Smålandspojken traskar vidare, båda med självbiografiskt innehåll och illustrerade med fotografier av egna arbeten. T var en av konstnärerna i Läckebygruppen.
BEn

 


Teleman, Stefan,  1936-, konstnär, född i Läckeby och studerade vid Konsthögskolan 1961-1966. Under första hälften av 1970-talet arbetade T som lärare vid Teckningslärarinstitutet, därefter redaktör för KRO:s medlemsblad 1981. Under senare hälften av 1980-talet bosatte sig T i Norrköping. Under 1960- och 1970-talen färgades T:s konstnärliga uttrycksmedel av hans politiska engagemang. Tillsammans med kollegan Christer Temptander gjordes utställningen om tidningen Barometern med avsikten att visa på myterna i en dagstidning. Utställningen väckte visst rabalder i hemstaden. T gjorde flera utställningar i Riksutställningars regi och är representerad i bl a Moderna museet, museerna i Kalmar och Norrköping samt Smålands Konstarkiv. 1984 deltog T i Kalmar Konstmuseums utställning om konstnärer från Läckeby, där även fadern Helmer >Teleman deltog. Kalmar konstmuseum visade en retroaktiv utställning om konstnären 1993.
Mer att läsa: Bengt Olvång Våga se 1983.
JRm