Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

tegelbruk, ca 25 har funnits. De utnyttjade traktens leror och skog. Större lertäkter fanns vid ›Hansa City, norr om Fölehagen. Tegel har importerats, även från Tyskland, men också exporterats. Mer att läsa: Stämplade tegel i Kalmar län, Kalmar läns museum 2010.
Följande tegelbruk har funnits i respektive socken och varit i drift angiven tid:


Barkestorp, Dörby, 1753-1900;
Berga, Kalmar, okänt,  
Björnö, Åby, ∼ 1750 - ∼1860;
Bo, Dörby, start okänd - 1890-talet;
Borshorva, Förlösa, start troligen 1800-tal;
Bårstad, se ›Nygärde;
Christinelund, Arby, 1800-tal - ∼1912;
Ebbetorp, Dörby, okänt;
Hagbygärde, ∼1650-tal - 1750-tal, Kalmar stad;
Hossmo, okänt, Hossmo;
Igelösa, ∼1650-tal - 1750-tal, Voxtorp;
Kalmar, troligen 1400-tal - ∼1650, Kalmar stad, Gamla stan;

Kölby, 1800-talets slut - ∼1930, Ljungby;

›Nygärde tegelbruk, Dörby, ∼1850 - 1953;

Perstorp, okänt, Dörby;
Pilsmåla, okänt, Mortorp;
Rinkaby, sannolikt på 1800-talet, Hossmo;
Rockneby, 1800-talet, Ryssby;
Skammelstorp, 1600-1700-talet? Åby;
Skälby, på karta från 1665, Kalmar stad;
Skällby Tegelbruk se ›Christinelund;
Smedby, okänt, Dörby;
›Tyska bruket, ~1550-~1820, Kläckeberga;
Vinterbo, 1850-1880 till ~1890, Halltorp;
Wärnanäs, 1770-talet - minst 1850, Halltorp;
Åsarne tegelbruk se ›Rockneby;
Ödingstorp, 1800-talet - 1911, Förlösa.

BB




Tegelviken är en västlig stadsdel mellan motorvägen E22 och Tegelviksvägen. T. har fått sitt namn efter en vik i Västra sjön uppkallad efter det tegelbruk som anlades här efter stadsbranden 1647. T. stadsplanerades 1937. Bebyggelsen stammar från tiden efter 1940 med ett antal villor jämte flerfamiljshus i 3-6 våningar samt småbutiker. Ett fåtal småindustrier har funnits. På senare tid har T. kompletterats med studentbostäder.
GM

Tegnander, Ivar, 1904-1991, byggnadsingenjör, född i Kalmar. T övertog 1944 den av fadern startade Byggnadsfirman N. J. ›Andersson & Son. ›Standardsnickerier AB grundades av T redan 1946 och året därpå uppfördes företagets stora industribyggnad i kvarteret Giraffen. År 1947 tog T initiativ till att Kalmar Grävmaskins AB bildades och något senare startades tillsammans med kollegor i byggbranschen Kalmar Betongindustri AB. T verkade framgångsrikt i företaget till 1973, då ledningen övertogs av sonen, civilingenjör Jörgen Tegnander. Dessutom intresserade T sig för sin stad genom att verka i en rad kommunala nämnder och styrelser, bl.a. som stadsfullmäktig och som drätselkammarens vice ordförande.
GM

Tekniska gymnasiet, se ›Lars Kaggskolan.

Detta uppslagsord har ännu ingen text. Välkommen att skicka in er egen.

{slide=För att skicka in Synpunkter/Text Klicka här!}