KALMAR LEXIKON

EN UPPSLAGSBOK OM KALMAR KOMMUN FRÅN FÖRR TILL NU

Schomerus, Petrus Andreae, 1607-1660, ›superintendent i Kalmar från 1656, professor i astronomi, fysik, grekiska och teologi i Dorpat och Uppsala.

Schröder, Carl Gustaf, 1717-1789, biskop i Kalmar stift, född i Landvetter. S var son till Kalmarbiskopen Herman ›Schröder. Efter undervisning i Kalmar, Lund och en årslång studieresa i Tyskland utnämndes han 1742 till lektor i Kalmar och 1750 till kyrkoherde i Högsby. Under åren 1766-1789 var han biskop i Kalmar stift. Vid riksdagarna från 1760 till 1778 var han en av de mer inflytelserika i prästeståndet. I samband med Gustav III:s kröning 1772 fick samtliga biskopar i Sverige nya och mera värdiga ämbetsdräkter. Den biskopskåpa, som tilldelades S, används numera då biskopen i Växjö stift medverkar i en högmässa i Kalmar domkyrka. Kåpan är den sista av sitt slag som fortfarande används. S utnämndes till hovpredikant av Fredrik I. Mer att läsa: Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne del 1.



Schröder, Herman, 1676-1744, biskop i Kalmar stift, född i Uddevalla. Han började sin prästbana som fältprost och blev senare Karl XII:s fältsuperintendent. Från 1731 till sin död var S biskop i Kalmar stift. Han var en av den pietistiska rörelsens främsta företrädare i landet med vidsträcka kontakter framför allt med tysk pietism. S var också en pionjär för och understödde missionsverksamhet, bl.a. i Indien. Hans son Carl Gustaf ›Schröder blev också biskop i Kalmar och en annan son, Göran Claes Schröder, blev biskop i Karlstad. Mer att läsa: Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne del 1.



Schütte, Henning, 1620-1707, ›superintendent och biskop i Kalmar stift, född i Nyköping. Sedan han i Uppsala och under långa studieresor i utlandet förvärvat en omfattande bildning kom han i förbindelse med Karl X Gustav och gjorde en snabb karriär. Endast 38 år gammal blev S superintendent i det erövrade Trondheims stift, men detta fick ett snart slut genom att staden strax efter hans tillträde belägrades och jämte stiftet återtogs av danskarna. Tjänst- och lönlös fick S under elva veckor uthärda en belägrings fasor. Han erbjöds av danska regeringen att kvarstanna i sin tjänst men avslog detta anbud och återvände med kvarlevorna av den svenska garnisonen julen 1658 över fjällen till Härjedalen. Den följande tiden var S utan tjänst, tills han 1660 utnämndes till superintendent i Kalmar, då tillhörande Linköpings stift. När Kalmar 1678 bröts loss och blev ett eget stift i vilket även östra Blekinge ingick under några få år, utnämndes S till Kalmar stifts förste biskop, en tjänst som han upprätthöll till sin död. Under S:s tid byggdes domkyrkan på Kvarnholmen och han såg till att ett gymnasium inrättades. Efternamnet skrevs även Schütte, Scütte, Skytte. Hans barn adlades under namnet Skyttenhielm. Mer att läsa: Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne del 1. OBS. har du synpunkter på texten, skicka då gärna in kompletteringar/ändringar.