KALMAR LEXIKON

EN UPPSLAGSBOK OM KALMAR KOMMUN FRÅN FÖRR TILL NU

sanningen skall göra eder fria, välkänd devis som sitter inhuggen över huvudingången till ›Stagneliusskolan. Orden är hämtade ur 1917 års Bibelöversättning av Johannesevangeliet, kapitel 8, vers 32: Och I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria.
BB
Saveryd, Ryssby sn, 8 hektar öppet odlingslandskap vid en ensamgård i skogsbygden med ålderdomlig prägel och stenmurar, små åkrar, artrika betesmarker samt många småbiotoper längs vägen Rockneby-Rugstorp. Ekhagen invid bebyggelsen har en mycket artrik flora. I S. finns flera rödlistade växter och dessutom åkerogräset spikvallmo, som blivit allt ovanligare. S. ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet och anses ha högsta naturvärde.
GM

Schartau, Henric, 1757-1825, präst och förkunnare. År 1780 prästvigdes han i Kalmar, tjänstgjorde då som huspredikant hos riksrådet Falkengréen och som informator på Danerum, Ryssby socken. S gav upphov till en inomkyrklig väckelse, schartauanismen, framför allt i västra och södra Sverige. Den avgörande impulsen till sitt reformverk fick han i samband med en akut samvetskris i Ryssby kyrka första söndagen i fastan 1778. S är mest känd för sitt sätt att disponera predikan i tre delar: De sovande, de uppväckta och de benådade. 

Schmid, Josef Anton, bildhuggare, 1873-1933, född i Donaueschingen, Tyskland, utbildades av fadern och i Stuttgart vid bildhuggarverkstäder. S kom tillsammans med ett 20-tal tyska bildhuggare till Sverige i början av 1900-talet för att svara för dekorationerna på de många jugendhus som byggdes i Stockholm kring sekelskiftet. S arbetade bland annat med Centralposthuset vid Vasagatan samt Rosenbad som stod klart 1902, en symbol för nordisk modernitet. Idag är det främst de många rosorna i fasaden kring portar och fönster, invändigt i tak och kring pelare och entréer som får oss att associera till namnet Rosenbad. S lockades till Kalmar 1903, blev föreståndare för Westerviks Granitindustris filial och öppnade stenhuggeri i fabrikör Dryselius gård på Södra Långgatan 28. Med tiden startade S egen rörelse på en tomt i hörnet av S:ta Gertruds gata och Trädgårdsgatan. Stundtals hade S upp till tio anställda. Tidigt kom S i kontakt med stadsarkitekten J. Fred. ›Olson, jugendepokens främste uttolkare i Kalmar. S arbetade med de huggna dekorerna på flera av stadens hus, bland annat de stora sekelskifteshusen vid Framsta och på ›Gamla varmbadhuset på Kattrumpan. S modellerade först en form och gjorde därefter en "förlorad" form. Därefter gjöts en förlaga som höggs i gotländsk sandsten direkt på plats. Så skedde bland annat på huset vid Södra vägen 16 som har en rikt dekorerad port. Modellen till den lilla skulpturen, en nymf, ovanför porten till ›Gamla varmbadhuset stod länge i S:s ateljé på Södra Långgatan. S svarade också för den valross, som sprutade vatten ned i badhusets bassäng. Sonen Birger blev så småningom medhjälpare, men S utförde det mesta arbetet ensam. Gunnar Torhamn och Karl Elmberg gick i lära hos S, båda blev erkända konstnärer. Vid sidan av den rent konstnärliga verksamheten levererade S huggen, grå kalksten från sitt stenbrott i Arbelunda på norra Öland. Han har dessutom svarat för arbeten på Villa Hertha, Riskvarnen, sannolikt även Stadshotellet och Residensets numera ombyggda ingång mot Ölandsgatan. Denna senare, väldigt plastiska, skulptur är tyvärr försvunnen.
GP

Scholander, Fredrik Wilhelm, 1816–1881, arkitekt, bildkonstnär och författare, född i Stockholm. Han studerade vid Konstakademien i Stockholm, samt i Paris och Italien. År 1848 blev han professor i arkitektur vid Konstakademien. I sin byggnadskonst hämtade han inspiration från den italienska renässansen. S har bland annat ritat Ulriksdals kapell och det Bernadotteska gravkoret i Riddarholmskyrkan. Han har utfört akvareller med motiv hämtade från historiska händelser samt en rad arkitekturbilder med motiv från både Sverige och utlandet. Han har även illustrerat egenhändigt skrivna sagor. År 1855 fick S i uppdrag av överintendent Mikael Anckarsvärd att göra förslag till restaurering av Kungsgemaket i ›Kalmar slott. Arbetet utfördes 1856-1861, vilket blev inledningen till 1800-talets stora renovering av slottet. Det konstfullt utförda golvet i Kungsgemaket är ritat av S. Akvareller av S finns på Kalmar Konstmuseum.
IB