KALMAR LEXIKON

EN UPPSLAGSBOK OM KALMAR KOMMUN FRÅN FÖRR TILL NU

Rådet var den medeltida stadens styrelse och bestod av stadens borgerskap, dvs. köpmännen och de egendomsägande hantverkarna. Rådet skötte stadens politik och senare kom det att fungera som domstol, vilket innebar att borgerskapet fått stadsrätt. Den svenska stadsrätten under äldre medeltid tog efter den tyska och just Kalmar torde vara den svenska stad som tidigast fick en förvaltningsmässig och rättslig självstyrelse. Invånarna kunde från 1260 kalla sig civis Kalmarnie, Kalmars borgare. Rådmän, consules, finns omtalade först 1312 och därmed hade staden fått en verklig stadsstyrelse. Rådet var politisk, polisiär och dömande myndighet. Från början av 1300-talet förekommer även borgmästarämbetet. Enligt Magnus Erikssons stadslag skulle de vara två, en svensk och en tysk och enligt samma lag fick högst hälften av ledamöterna i rådet vara tyskar. I Kalmar var borgmästarna fyra till antalet och rådet bestod av 12 eller tidvis 16 medlemmar. Det var framför allt inom borgerskapet som det tyska inslaget dominerade. Den förste till namnet kände borgmästaren är Karl Langa 1353.
RS

Rådhusannexet, Södra Långgatan 43, uppfördes 1758-1760 och var tullpackhus och järnvåg till 1886, då ›Tullhuset byggdes. Nu ändrades huset till brandstation med slangtorn inne på gården och ersatte spruthuset mot Stortorget. Här spelades också teater ca 1810-1863. Stadsfullmäktige tog 1888 sin nya sessionssal i bruk en trappa upp och använde den till 1936. År 1906 följde en om- och tillbyggnad till kommunal polisstation med häkte. Polisen flyttade ut 1974. Nu rymmer byggnaden kontor. På platsen låg långt tidigare det timrade rådhuset från Gamla stan.
GM

radhusannexet.jpg

Rådhuset, Kvarnholmen, vid Stortorget som tillkom 1684-1690 är ett unikum bland svenska rådhus både beroende på sin rika, ovanliga arkitektur och för att det i allt väsentligt är bevarat i ursprungligt skick. Manne Hofrén anser att byggnaden ritats av Magnus Gabriel Crælius, som vid tiden för R:s uppförande ledde befästningsarbetena i staden. Huvudfasaden mot torget är holländskt präglad. Den pryds av kung Karl XI:s krönta monogram och två kartuscher med symboliska bilder och latinska sentenser, Obseqvium iuvat, på svenska 'lydnad är gagnelig', samt Discernendo corrigit, på svenska 'rättar genom att urskilja'. Ovanpå den enkla bottenvåningen följer en mäktig huvudvåning med höga fönster och därpå en mezzaninvåning med halvfönster. En låg gavelfronton kröner det svagt markerade mittpartiet. Den enkla portalen har inskriften Pietate sublata, iustitia tollitur, på svenska 'försvinner vördnaden för det rätta, då är det ute med rättvisan'. En rikt snidad port i holländsk barockstil leder in i byggnaden. Tidigare har det funnits en takryttare, ett litet torn, och en balkong eller ett burspråk på fasadens mitt. Dessa intressanta byggnadsdelar försvann dock i samband med en brand 1731 eller snart därefter. Byggnaden inrymde från början såväl stadens förvaltning som rådhusrätten. I bottenvåningen med vackra valvbågar fanns rådhuskällaren, en av stadens krogar, fram till 1800-talets senare del. I källaren fanns arrestlokaler. Efter att stadens förvaltning 1935 flyttat in i nytt stadshus, Gamla läroverket vid Stortorget, övertogs R helt av rådhusrätten. Vid tingsrättsreformen 1971 ersattes de svenska rådhusrätterna med tingsrätter och verksamheten slogs då ihop med Möre och Ölands domsaga och bildade Kalmar tingsrätt. Tingsrätten hade lokaler dels i Rådhuset och dels i tingshuset på Smålandsgatan. Tingsrätten lämnade Rådhuset den 1 januari 1987 och lokalerna togs över av Kalmar kommun. Mer att läsa Manne Hofrén: Kalmar, karolinska borgarhus i sten.

 radhuset1900.jpg
Rådhuset ca 1900
 

Text har inkommit och bearbetas av redaktionen.

Rådhuset, Gamla stan, uppfördes omkring år 1300 vid torget intill Storkyrkan. Enligt ›Sylvander var R 29 m långt och försett med två flyglar. Fasaden mot torget hade ett burspråk i form av en rund överbyggd altan, från vilken Erik av Pommern talade vid 1436 års unionsmöte. Taket hade ett torn med tornur och en hög tornspira i form av fyra sammanslingrade delfiner. Det sägs att Kristian IV under Kalmarkriget bortförde bl a tornspiran, som skulle ha använts när Börsen i Köpenhamn byggdes. R var uppfört i sten med utsirningar av huggen sandsten. I bottenvåningen fanns rådhuskällaren med utskänkning. Rådhussalen var inte stor nog för större sammankomster, vilka i stället fick äga rum i Kristoffergillets stora sal, Pannerynge. Under Kalmarkriget 1611–1613 blev byggnaden illa medfaren. Byggnaden reparerades efter kriget, såldes av staden och en ny rådhuslokal skaffades på annat ställe i Gamla stan.
SHm