Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.
Rådet var den medeltida stadens styrelse och bestod av stadens borgerskap, dvs. köpmännen och de egendomsägande hantverkarna. Rådet skötte stadens politik och senare kom det att fungera som domstol, vilket innebar att borgerskapet fått stadsrätt. Den svenska stadsrätten under äldre medeltid tog efter den tyska och just Kalmar torde vara den svenska stad som tidigast fick en förvaltningsmässig och rättslig självstyrelse. Invånarna kunde från 1260 kalla sig civis Kalmarnie, Kalmars borgare. Rådmän, consules, finns omtalade först 1312 och därmed hade staden fått en verklig stadsstyrelse. Rådet var politisk, polisiär och dömande myndighet. Från början av 1300-talet förekommer även borgmästarämbetet. Enligt Magnus Erikssons stadslag skulle de vara två, en svensk och en tysk och enligt samma lag fick högst hälften av ledamöterna i rådet vara tyskar. I Kalmar var borgmästarna fyra till antalet och rådet bestod av 12 eller tidvis 16 medlemmar. Det var framför allt inom borgerskapet som det tyska inslaget dominerade. Den förste till namnet kände borgmästaren är Karl Langa 1353.
RS