Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Östberg, Ragnar, 1866–1945, arkitekt, professor i arkitektur vid Konsthögskolan i Stockholm 1922–1932. Ö fick i uppdrag att vara arkitekt för Kalmar högre allmänna läroverk, ›Stagneliusskolan, år 1930 och ritade även en stadsvilla i klassicistisk stil åt tapetfabrikören Ernst Lindh på Fredriksskansgatan 15. Han var den svenska nationalromantikens ledande arkitekt med Stockholms stadshus, invigt 1923, som sitt mest kända verk, uppmärksammat även internationellt.

 

 

Östberg, Ragnar
Lindhska villan,
Fredriksskansgatan 15
foto: Thomas Hällqvist

 

Östra Malmen omfattade från början endast ›Gamla Malmen. Efter hand växte Ö. åt norr och väster och sträcker sig numera från Tullslätten i söder till Malmfjärden i öster, Erik Dahlbergs väg i norr och Norra vägen i väster. Malmfjärdens stränder gick ursprungligen mycket nära Strandgatan. Det grunda vattnet blev stadens första soptipp, ›Muddern och fylldes så småningom ut kraftigt. ›Stagneliusskolan byggdes här trots det sviktande underlaget. På Ö. återfinns dessutom Jenny ›Nyströms födelsehem och annan äldre bebyggelse längs Jenny Nyströms gränd. Ett antal förvaltningsbyggnader uppfördes på Ö. med början 1965.
GM

Östra Småland, är en socialdemokratisk dagstidning i Kalmar som startade 1928 med Adolf Malmborg som chefredaktör. Efter ett flertal försök att i Kalmar län starta en partitidning tillsattes 1927 en länskommitté som fick i uppdrag att utreda en egen tidning. Kalmar-Bladet var ett förslag på namn men detta väckte missnöje i länets mellersta och norra delar och man stannade för kompromissen Östra Småland. Den 4 juli 1928 utkom det första numret av Ö och fram till december, då tryckeriet stod klart i Kalmar, trycktes tidningen i Karlskrona. Redaktion och tryckeri var förlagda till Unionsgatan. Tidningen ägdes till en början av fackliga och politiska organisationer i länet samlade i Tryckeriföreningen Östra Småland. År 1941 rekonstruerades företaget och ett aktiebolag bildades, Tidningen Östra Småland AB, där 2/3 av aktiekapitalet kom att ägas av Arbetarpressens Förlagsaktiebolag, senare A-Pressen AB med LO som huvudfinansiär. Övriga aktier ägdes främst av de tidigare ägarna. Tidningen utkom från början på eftermiddagen två dagar i veckan. I slutet av 1929 utökades utgivningen till tre dagar i veckan. Två år senare övergick man till fyra nummer per vecka varav ett på söndagar vilket man var ensam om i regionen. I december 1934 kunde en ny press tas i bruk och 1942 blev Ö en sexdagarstidning men nu utan söndagsnummer. Som länstidning kom Ö att tappa sin kraft när partitidningen Oskarshamns Nyheter startade 1934 och Västerviks-Demokraten 1944. A-Pressen krävde emellertid en samordning av dessa tre länstidningar och 1950 flyttades tryckningen av Oskarshamns- och Västervikstidningarna till Ö som året innan invigt nytt tidningshus med ny press på Unionsgatan. Från 1953 trycktes den nu namnändrade Oskarshamns Nyheterna och Västerviks-Demokraten som avläggare till Ö och 1986 sammanslogs dessa två tidningar till Nyheterna. Ett viktigt ekonomiskt tillskott fick Ö när presstödet infördes 1971 och ett nytt tidningshus med en ny modern offsetpress invigdes 1978 på Norra industriområdet, Amerikavägen 1. Även tidningsformatet ändrades till något större än tabloidformat. Under 1980-talet nådde tidningen sin största upplaga med nära 26 000 ex. Ö bedrev även ett civiltryckeri men det avyttrades på 1980-talet och ombildades då till ett fristående bolag under namnet Civiltryckeriet Kronan. Som mest ingick ett 30-tal dagstidningar i A-Pressen, men efter konkurs 1992 gick socialdemokratiska reklambolaget Are in och övertog 9 tidningar, bl.a. Östran.

Gota Media äger 91 % av Östra Småland AB sedan 2011 via det helägda dotterbolaget Blekinge Media, som även äger Sydöstran i Karlskrona. Resterande del ägs av arbetarrörelsen i Kalmar län.

Ö utges i två editioner, under namnen Östran resp. Nyheterna, och den sammanlagda upplagan är 15 000 ex (2008) varav Östran svarar för 9 900 ex. Bland chefredaktörerna kan nämnas Berndt ›Ahlqvist och Lars Engqvist.

BB

  

 

                                                                                                                                                              Östra Smålands första nummer

Östra Smålands Järnvägsaktiebolag har sitt ursprung i Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag som byggde ›Kalmar-Berga Järnväg. När Kalmar-Torsås Järnväg, KTsJ, öppnade sin linje 1899 började ett samarbete mellan de båda bolagen och 1910 tillsattes en gemensam trafikchef och verkställande direktör i Kalmar. Samma år inköptes Mönsterås-Åseda järnvägsaktiebolag som några år tidigare gjort konkurs. ›Ljungbyholm-Karlslunda Järnväg som brottats med ekonomiska svårigheter införlivades 1928 med KTsJ. År 1931 bildades Östra Smålands Järnvägsaktiebolag sedan ytterligare två järnvägslinjer drabbats av konkurs; Ruda-Oskarshamns Järnväg och Ruda-Älghults Järnväg. På så sätt hade alla sex smalspårslinjerna i södra och mellersta Kalmar län samlats i ett bolag. SJ övertog bolaget med alla dess linjer den 1 juli 1940.
BB


Detta uppslagsord har ännu ingen text. Välkommen att skicka in er egen.

{slide=För att skicka in Synpunkter/Text Klicka här!}

Fler artiklar...

  1. Östran