Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Nya Folkbladet var en socialdemokratisk Kalmartidning som utgavs efter beslut av Kalmar arbetarkommun i april 1908. Ansvarig utgivare och redaktör blev Adolf ›Lundgrehn. Det första numret utkom redan i maj och tidningen trycktes först i Oskarshamn. Tidningen utgavs först som en veckotidning men utgivningen ökades året efter till 2 dagar och 1910 till 3 dagar i veckan. N kom att drabbas av arbetarrörelsens försvagning efter storstrejken 1909 och sista numret utgavs i slutet av februari 1910.
BB

Nya Margarin AB Svea, se Margarinfabriken Svea.

Detta uppslagsord har ännu ingen text. Välkommen att skicka in er egen.

{slide=För att skicka in Synpunkter/Text Klicka här!}

Nya Vattentornet byggdes i stadens norra del vid ›Trollbacken i det som kom att bli kvarteret Tratten. N började byggas i augusti 1970 och stod färdigt i oktober 1972. Tornets utformning var ett resultat av en arkitekttävling mellan arkitektstuderande vid Tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund. Gruppen Staffan Nyblom, Göran Ohlsson och C G Zeipels förslag vann. Reservoaren formsattes och göts på marken för att sedan lyftas upp i sitt slutliga läge med hjälp av domkrafter samtidigt som de sex pelarna göts. Högsta punkten över havet är flygbelysningen på 71,0 meter. Höjden över marken på utsiktsplanet är 45,5 meter. Vattenvolymen är 4 500 m3 samt 500 m3 för brandsläckningsbehov. Reservoarens största diameter är 43,8 meter. I centrum av tornet byggdes ett inglasat trapphus med hiss och på reservoarens plana översida byggdes en servering för 200 personer och den drevs av källarmästare Thorsten ›Carlson. Översta planet hade ett utsiktsdäck som gick runt om hela serveringen. Efter 10 år upphörde denna och sedan dess har tornet varit stängt för besök och fungerar numera enbart som vattentorn. Ett flertal olika förslag har under åren framlagts, bl.a. att bygga bostäder på och under däcket, men inget har genomförts.
BB

nyavattentornetl.jpg

Nya Vattentornet, foto GM 

Nygärde tegelbruk uppfördes 1899-1900 av Ernst och Ragnar ›Jeansson sedan deras far Johan ›Jeansson 1895 köpt gården Nygärde, Dörby socken, med tillhörande mark i Bårstad. Detta var det första industriella tegelbruket i Kalmartrakten. Vid starten tillverkades enbart murtegel. Redan 1902 inträffade en stor brand men nya byggnader uppfördes i fem våningar. Den förste tegelmästaren var Hans Jönsson som senare köpte Barkestorps gård. Efter att från början ha använt sommarluften för torkning av teglet byggdes två torklador 1910. Senare startades tillverkning av taktegel och tegelrör. Arbetet var säsongsbetonat och 1918 byggdes en stor barack eller kasern med matsal och huvudsakligen ungkarlsbostäder. En järnväg med spårvidd 600 mm byggdes mellan N och Smedby station för transporter av tegel till Smedby och lera till N. Till en början drogs vagnarna av hästar men 1919 inköptes ett ånglok som 1946 ersattes av ett dieseldrivet lok. Lera togs på egen mark på båda sidor om Kläckebergavägen. Senare tog man leran från Berga bruksgård på det område som idag är Hansa City. Leran fraktades därifrån på räls till Tjuvbackarna, sedan med lastbil till Smedby och därifrån med det egna tåget till N. Som mest, 1923, sysselsattes 120 personer och N var då den största arbetsplatsen i både Dörby och Kläckeberga. År 1945 moderniserades bruket; byggnaderna isolerades och ångkraften ersattes med en dieselgenerator samt elström. I samband med den förändringen övergick man till arbete året runt. Arbetssyrkan skars då ner från 100 till 40 personer. En kall vinterkväll, -28˚, i februari 1953 brann bruket ner till grunden och återuppbyggdes aldrig. Under många år drevs N tillsammans med Berga tegelbruk i Högsby socken, startat av Gustaf och Theodor Jeansson, båda söner till Johan Jeansson.
BB

nygarde tegelbruk.jpg

Foto Walter Olsson, 1938, ur Kalmar läns museums fotodatabas