KALMAR LEXIKON

EN UPPSLAGSBOK OM KALMAR KOMMUN FRÅN FÖRR TILL NU

Nisbethska huset på Ölandsgatan 45 uppfördes 1764. År 1800 skadades huset svårt i den stora stadsbranden men återuppfördes av läkaren Boas Johansson. N köptes 1829 av Johan Olof Raab som lät bygga om det. Fastigheten överläts 1837 till Adam Christian Raab som senare sålde den till tulldistriktchefen Per Fredrik Nisbeth, vars dotter Fredegunda startade en flickskola i byggnaden. Skolan fanns kvar här till 1875 då hon avled. Systern Georgina ›Nisbeth tog över ledningen för skolan och flyttade den till Larmtorget. Efter tredje systern Almas död 1936 köpte ›Kalmar Sjömanshem fastigheten.
IB

nödhjälpsarbete organiserades första gången 1864 i Kalmar då det förekom en stor arbetslöshet i landet och staden drabbades hårt. För att lindra nöden ordnades sådana av staden för att riva stora delar av stadsmuren på norra sidan av Kvarnholmen. Där hade vallen rasat på flera ställen på grund av bristfälligt underhåll. Materialet användes till utfyllnad av Malmfjärden. På utfyllnadsmassorna byggdes ›färdstallar, en idrottsplats på ›Muddern, numera parkeringsplats och ›Brandstationen. Efter första världskriget följde en ny arbetslöshetsperiod som medförde nya nödhjälpsarbeten, då bl.a. idrottsplatsen ›Fredriksskans tillkom.År 1931 inträffade en ny ekonomisk kris som framför allt drabbade tändsticks-, margarin- och oljeindustrin i Kalmar och nya nödhjälpsarbeten tillkom, bl.a. torrlades ›Slottsfjärden och den undersöktes arkeologiskt. Massorna användes för utvidgning av ›Tjärhovet. Andra arbeten var iordningställande av bastionen ›S:t Erik, utbyggnad av Stensövägen, anläggande av ›Stensökanalen och ›Stensö fiskeläge. Under 1930-talet ingick även vägarbeten. Dessa drevs av Arbetsmarknadskommissionen, AK, oftast som AK-arbeten med staten som huvudman. Vid vägbyggena sysselsattes tillfälligt arbetslösa väg- och byggnadsarbetare och äldre lokalt bunden arbetskraft som blivit arbetslös genom företagsnedläggningar. År 1947 beslutade riksdagen att AMS, Arbetmarknadsstyrelsen, i viss utsräckning skulle bedriva beredskapsarbeten som vägarbeten i egen regi för att möta tillfälliga ökningar av arbetslösheten inom visst begränsade yrkesområden eller geografiska områden. Ett av de större arbeten som utfördes i kommunen var ombyggnad av vägen mellan Påryd och Vissefjärda.

SHm

Nödhjälpskommittén i Kalmar bildades 1921. Åren efter första världskriget hade varit svåra och den stora arbetslösheten medförde att ett möte för de arbetslösa anordnades i ›Folkets Hus i februari 1921. En kommitté tillsattes bestående av några väl etablerade personer i samhället samt en nödhjälpsarbetare. Kommittén, som ledde insamlandet av matvaror och kläder åt behövande, verkade endast under detta år.

BB