Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Magnus Ladulås, 1240–1290, kung av Sverige 1275–1290, gifte sig 1276 i Storkyrkan i Kalmar med Hedvig, dotter till Gerhard I av Holstein. År 1285 hölls i Kalmar den första stora sammankomsten av allmän nordisk betydelse. Det gällde en förlikning mellan kung Erik Magnusson i Norge och den mäktiga Hansan, som utsatte Norge för en handelsblockad på grund av norske kungens kapningar av Hanseskepp. Under Magnus Ladulås ledning samlades ombud för inte mindre än 23 Hansastäder och ett stort antal rådgivare för norske kungen. Sedan fyra skiljedomare förgäves sökt lösa tvisten med Hansestäderna avgjorde Magnus Ladulås det hela så att kung Erik tvingades ersätta Hansestäderna med 6 000 mark silver samt att återlämna alla erövrade skepp och varor. Även den danske kungen Erik Glipping inneslöts i fredsfördraget.
SHm

Magnusson, Gillis, 1908-1995, konditor och konstnär, född i Kalmar. Han visade tidigt fallenhet för den konstnärliga banan men fadern Karl ›Magnusson ville att han skulle lära ett yrke. Han blev bagare och konditor. I slutet av 1960-talet slutade han den banan och började måla på heltid. Första utställningen hade han redan 1941 tillsammans med Ivar ›Morsing och Gudrun Holm. Redan på 1930-talet började han måla på Öland och där fann han sin största inspiration. Hans konst är stiliserad och befriad från det han ansåg vara oväsentligt. Motiven är uppbyggda kring stora ytor i skilda färger, många gånger med inslag av färgstarka fält. Sonen Gilbert Magnusson har i sitt bostadsområde ›Parklyckan skapat ett privat museum över M:s konst. Mer att läsa: Anders Johansson, En landskapsmålares Öland. Gillis Magnusson. Ett vänporträtt.
BB

Magnusson, Karl, 1873-1943, kommunalman och riksdagsman, född i Kristianopel. I Kalmar blev han känd under namnet Kalle Masse. Han kom som 3-åring till Kalmar, där fadern anställts som kvarnarbetare vid ›Kalmar Ångkvarn, ett yrke som även M kom att ägna sig åt under åren 1886-1905. Tidigt blev M en av arbetarrörelsens främsta förkämpar i Kalmarbygden. Efter att ha blivit avskedad på Ångkvarnen efter fackliga aktiviteter anställdes han 1906 som föreståndare för ›Folkets Park och kvarstod i denna roll under 20 år. Han satt under lång tid i såväl stadsfullmäktige, landstinget som i riksdagen. När han 1911 invaldes i riksdagens andra kammare var han den förste socialdemokratiske riksdagsmannen från Kalmar län. Som ordförande i drätselkammaren kom han att få stor betydelse för stadens kommunala liv. Han var far till konstnären Gillis ›Magnusson.
BB

Makalös, se ›Mars.

Malkar, Arvid, före 1935 Johansson, 1879–1952, postexpeditör och revymakare, känd under namnet Sjörövaren, född i Oskarshamn. Till Kalmar kom han för att studera vid Kalmar högre allmänna läroverk men med ett år kvar till studentexamen avbröt han studierna och fick anställning på Kungl. Postverket. Han flyttade till Göteborg och kom där in i journalist- och teaterkretsarna. Snart engagerades han som kuplettskrivare och han kom att medverka i åtskilliga revyer. Under Göteborgsåren tillkom signaturen Sjörövaren, enligt honom själv efter att han med detta namn inom parentes ha undertecknat en förklaring till missad tjänstgöring i postverket efter en trevlig seglats. Till födelsestaden återvände han 1915 och även här blev det ett flertal revyer innan han 1921 bosatte sig i Kalmar för gott. Redan samma år började han här som revyförfattare och 1923 var det premiär för en nyårsrevy och tio år senare skrev han sin sista revy. Under 1930-talet utgav han till varje jul tidningen Julosten. Efter avslutad revyverksamhet övergick han till att skriva kåserier och dagsverser i lokala tidningar vid sidan om sitt arbete på Postverket. Sitt namn ändrade han 1935 från Johansson till Malkar genom omkastning av några av bokstäver i Kalmar. 

BB