Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Kalmar Design var ett danskt produktnamn på främst konsumentartiklar för kök och servering, bl a bestick. Tillverkningen började troligen efter andra världskriget. Produkterna var ofta i en modern design och i rostfritt stål men även teak användes i sortimentet. En period tillverkades även inomhusarmaturer.

BB

Kalmar domkyrka ritades av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. och började byggas 1660. K placerades vid Stortorget, stadens främsta torg, tillsammans med rådhuset, båda representanter för kyrkans och statens makt. Genom sitt läge ute på torget, genom sin storlek och sin utformning skulle den imponera och inge respekt.

Domkyrkan invigdes och togs i bruk 1682, för att därpå byggas färdig och invigas en andra gång 1703. Stilmässigt är K en nordisk variant av barock efter förebilder från Italien och Frankrike, framför allt Il Gesù i Rom och Église de la Sorbonne i Paris. Det som utmärker barockstilen och som återkommer i domkyrkans exteriör är uppdelningen i flera byggnadsvolymer, rikt utsmyckade fasader med höga kolonner  och pilastrar av kalksten som bär upp ett putsat listverk. Detta hade tidigt en latinsk text: regnante carolo gustavo coeptum sub carolo xi maxima parte auctum felici caroli xii aevo acceptam refert hoc opus consummationem. Fritt översatt Påbörjat under Karl Gustavs regering, under Karl XI till största delen uppfört, har  detta byggnadsverk Karl XII:s lyckliga tid att tacka för sin fullbordan. Över listverket följer ytterligare pilastrar, tempelgavlar, voluter, tempelfacklor och fyra torn med lanterniner. I söder och norr framträder gavelfasader med ingångsportar nedtill och tempelgavlar som kröner övervåningen. I väster och öster avslutas kyrkobyggnaden i absider. De fyra tornen är försedda med lanterniner. Kyrkans grundplan är korsformad med större öst-västlig längd.  I öster ligger en halvcirkelformad absid, som har sin motsvarighet vid den västra ingången från vilken långskeppet nås. Entrén från Stortorget i söder leder till de kortare tvärarmarna och kyrkans mitt. Interiören domineras av joniska kolossalpilastrar på vilka ett listverk med tandsnitt vilar. Tunnvalven, kryssvalvet i korsmitten och den vita färgen ger en enhetlig prägel åt kyrkorummet.

Bygget startade i midsommartid 1660. Den utdragna byggnadstiden berodde på de svåra tiderna och den oupphörliga jakten på pengar. Karl X Gustav gav 1658 församlingen rätt att insamla medel till kyrkobygget över hela riket. Även pengar från stora sjö- och lilla tullen från hela riket tillföll byggnadskassan. Man utnyttjade också s.k. sakören (böter) från Kalmar stad och län. Tidsskedet 1692–1699 är avgörande för hur kyrkan ser ut i vår tid. Då kom valv, gavlar och torn till. I alla tider har diskuterats om Tessin avsåg att domkyrkan även skulle ha en kupol i likhet med hans förebilder på kontinenten. Det finns en planritning bevarad med en tydlig cirkel som tecknar läget för en kupol. Domkyrkan är i stort oförändrad till sitt yttre sedan invigningen 1703. Arkitekter som Helgo Zettervall och Ragnar Östberg har utarbetat separata förslag till kupoler, men mot detta står professor Ragnar Josephsons yttrande att det ligger något oäkta i att i sen tid fullborda en byggnad som i samtiden ansågs vara färdig.

Domkyrkan har en altaruppsats ritad av Nicodemus Tessin d.y. och en altartavla av David von Krafft eller hans skola.Den skildrar nedtagningen från korset. Själva altaret har formen av en sarkofag och flankeras av allegoriska figurer. Allt detta kom på plats 1712. Predikstolen, av okänd ålder och skapare, räddades från ›Bykyrkan i Gamla stan och är av nordtysk eller nederländsk typ. Begravningsminnen i form av epitafier och huvudbanér pryder väggarna. Ett 80-tal gravstenar i mer eller mindre gott skick finns bevarade i kyrkan. Vissa av dessa hämtades från Bykyrkan och gamla kyrkogården för att utgöra golvbeläggning. Erik Sands dopfunt i form av ett skepp med ett lock av stiliserade segel från 1963 återfinns i väster. K restaurerades 1783 och försågs med läktare i norr och söder 1790. Nästa restaurering ägde rum 1831-1834 och följdes av ytterligare en 1910–1914, ledd av J Fred. ›Olson, då bl.a. korfönster sattes igen. Arkitekter för restaureringen 2005–2011 var Kerstin Barup och Mats Edström. Förutom konserveringsåtgärder strävade de efter att återge K barockens färger till det yttre och det inre. Antalet bänkar minskades för andra gången. Koret utökades och gjordes mer flexibelt genom att förses med höj- och sänkbara körgradänger, ett nytt flyttbart centralaltare, ny flyttbar dopfunt och ambo. I väster frigjordes ett s.k. kyrktorg under orgelläktaren där Erik Sands dopfunt placerades. Över sakristian skapades en ny våning för förvaring av domkyrkans textilier. I det sydöstra tornets bottenvåning finns Kristofferkoret. I väster har ett samtalsrum inretts och personalutrymmen har tillskapats.

Domkyrkan har tre orglar.  Stora orgeln från 1883 byggdes av Åkerman & Lund med förändringar 1929 och av Mårtensson 1957. Den kommer att byggas om under 2013 av Tostareds orgelfabrik. Efter ombyggnaden ska den omfatta 55 stämmor med 4 manualer samt pedal, 400 orgelpipor med höjder från några centimeter upp till nio meter. Till vänster i koret står en orgel av  senbarocktyp, byggd 1998 av Sune Fondells Orgelfabrik i Ålem. I altaruppsatsen är något så ovanligt som en orgel inbyggd av orgelbyggaren Anders Mårtensson i Lund.

AG

domkyrkanl1.jpg

Kalmar Domkyrka, foto Per Lindegård  

domkyrkanplanl.jpg

Domkyrkans bottenvåning 2012 

 

Kalmar Dragspelsklubb startade 1971 på initiativ av Bo Israelsson och då som Kalmar Accordion Club. Redan året efter ändrades namnet till Kalmar Dragspelsklubb. K är ofta anlitad till olika evenemang och varje sommar till den populära allsången i >Stadsparken.

Kalmar Drill bildades år 2001 och under namnet Kalmar Drillflickor. Denna förening hade sitt ursprung i en grupp flickor som från 1994 övade drill och uppträdde tillsammans med Kalmar musikskolas blåsorkester Blåsningen. Gruppen anslöts informellt till orkestern 1996. Så småningom blev pojkar medlemmar och deltar vid K:s uppträdanden.

Kalmar Enskilda Bank erhöll sin första 10-åriga oktroj, tillstånd att driva bank, av Kungl. Maj:t den 8 juni 1866 och i maj 1867 öppnade banken som delvis var en fortsättning på ›Filialbanken i Kalmar. Den första styrelsen bestod av Carl ›Mannerskantz, S. A. Frykman, O. E. L. ›Dahm, Folke Rosén, N. P. Ljunggren och J. G. Jegerhielm. Personalen övertogs från Filialbanken och den första lokalen inrymdes i ›Domprostgården som i övrigt beboddes av landssekreteraren Siljeström. K flyttade snart till Angelska huset vid Norra Långgatan 1 som ombyggdes för bankverksamhet. År 1879 flyttade K in i ›Nils Bremers gård, belägen i hörnet Kaggensgatan och Södra Långgatan, som då genomgått en omfattande om- och tillbyggnad. K hade egen sedelutgivning fram till 1902 men fick då upphöra med detta eftersom Riksbanken hade fått ensamrätt. De första sedlarna utgavs 1867 i valörerna 5, 10, 50 och 100 riksdaler riksmynt. De trycktes hos sedeltryckaren Jakob Bagge i Stockholm och undertecknades för hand av bankens ledning. De sista sedlarna trycktes under åren 1887-1898 i London hos Bradbury, Wilkinson & Co och valörerna var 5, 10, 50 och 100 kr. Banken hade ett flertal avdelningskontor; 1867 öppnades kontor i Västervik och Vimmerby, 1868 i Borgholm, 1870 i Oskarshamn men nedlagt 1889, 1871 i Mönsterås, 1875 i Valdemarsvik, samma år i Gamleby men nedlagt 1880, 1877 i Nybro och Mörbylånga, 1900 i Virserum, 1903 i Hultsfred och Torsås, 1904 i Högsby och slutligen 1905 i Alsterbro. Banken råkade ut för en stor ekonomisk förlust 1886 då det uppdagades att bankens VD John Roosval hade förskingrat stora belopp. Han hade bl.a. investerat stora belopp i sin privatbostad ›Villa Skansen. I slutet av 1905 hade ledningen i K börjat förhandlingar om en fusion med Smålands Enskilda Bank och Bankaktiebolaget Södra Sverige. Den förstnämnda banken drog sig ur projektet och 1 januari 1906 uppgick K i Bankaktiebolaget Södra Sverige som 1919, efter sammanslagning med Stockholms Handelsbank bildade Svenska Handelsbanken, idag Handelsbanken.
BB

kalmar_ensklilda_bank_beskuen.jpg
Sedel utgiven av Kalmar Enskilda Bank