Volvo Kalmarverken. Byggandet av en ny Volvofabrik i Kalmar hade sin upprinnelse i de problem som drabbat ›Kalmar Verkstads AB och dess bil ›Tjorven med resultat att dess biltillverkning upphörde. Detta innebar att ett stort antal arbetstillfällen inom verkstadsindustrin försvann i Kalmar och Volvos etablering var till stor del en arbetsmarknadsåtgärd. Anläggningsarbetena för den nya bilfabriken startade på sommaren 1972 på en plats mellan den nybyggda motorvägen och ›Tyska bruket och stod färdig för invigning 1974. Arkitekt var Owe Svärd som tillsammans med Gerhard Goehle skapade en modern fabriksbyggnad utformad som ett antal sexkantiga huskroppar. Hela investeringen gick på 110 mkr. Fabrikens utformning och organisation präglades av modern teknik och nytänkande, 10 % av investeringspengarna användes för rena arbetsmiljöinvesteringar. Det löpande bandet ersattas av självgående arbetsplattformar styrda av en centralt placerad dator, vilket innebar att ett arbetslag kunde arbeta med "stillastående objekt" samtidigt som arbetsplattformen medgav att karosserna kunde vändas 90 för att förenkla monteringen. På fabriken arbetade från starten ca 500 personer. 1987 gjordes en kraftig utbyggnad, kostnad 180 mkr, med anledning av att Volvo beslutat att deras flaggskepp, Volvo 760, och senare även 960, skulle byggas i Kalmar. Antalet anställda steg då till ca 1200. Hösten 1992 kom beskedet att avveckla fabrikerna i Kalmar och Uddevalla. Anledningen var dels att Volvo Personvagnar AB gått med underskott en längre tid och dels problem med andra av Volvos anläggningar. Den sista Volvon körde ut den 4 juni 1994, på dagen 20 år efter invigningen. Totalt tillverkades i Kalmar 482 739 bilar varav modellen Volvo 240 blev den största med 209 394 bilar följd av Volvo 740 med 108 544 bilar. Kalmarfabriken hade fyra platschefer; 1972-1975 Karl-Erik Nilsson, 1975-1985 Karl-Agne Larsson, 1985-1988 Leif Karlberg, 1988-1995 Jan Thuresson.
BE

Volvo Kalmarverken, sprängskiss