|
Vattenförsörjning. "I staden var intet vatten att tillgå, fast brunnar voro mest i varje korsgata, men alla av salt vatten fulle" skrev Carl von Linné 1741. Brandförsäkringsbolagen krävde i slutet av 1800-talet att staden skulle bygga vattenledningar för brandsläckning. År 1897 beslöt stadsfullmäktige att bygga ett vattenverk med grundvattenbrunnar vid ›Trångsund nära Skälby, ›vattentorn på Kvarnholmen och tillhörande ledningar enligt förslag av ingenjör J. Gust. Richert. Anläggningen invigdes år 1900, men räckte inte till så länge. Från 1910 pumpades därför grundvatten in från Nybroåsen vid Råsbäck nära Tvärskog. Ökande efterfrågan ledde till att en ny källa togs i bruk 1933 vid Ölvingstorp. Vassmolösakällan kopplades in 1942. Vid Vassmolösa fanns ytterligare vattentillgångar som togs i bruk 1953, men åstadkom så småningom för kraftig grundvattensänkning. Vatten pumpades därför från Hagbyån vid Väntorp och infiltrerades i Hagbymassivet med början 1967. Tidvis hade ån inte så mycket vatten och därför skapades 1972 ett vattenmagasin i sjön Hultebräan i Nybro kommun varifrån vatten kunde släppas ut vid lågvatten i ån och pumpas från ån till sjön när detta var möjligt. 2009 skall ytterligare en anläggning för råvattenrening stå klar. Utöver detta har vattenverket i Skälby byggts ut 1970 och 1972, nytt vattentorn uppförts vid Klunkens backe 1972 och en ny anläggning i Hagbymassivet tagits i bruk i början av 1990-talet. Samhällena Söderåkra, Torsås och Bergkvara i Torsås kommun får sedan år 2003 sitt vatten från Kalmar kommuns anläggningar i Hagbymassivet. Från Revsudden i norr till Trekanten i väster och till Kolboda (Karlsnäs) i söder flödar nu vatten från den beskrivna anläggningen. Mer att läsa: Ingvar Hörberg, Vårt välsignade vatten. Kalmars vattenförsörjning 1897-1997. SR/GM  Nya källan i Ölvingstorp inspekteras av stadsfullmäktigeledamöter 10 juni 1930. Foto Robert Andersson
OBS. har du synpunkter på texten, skicka då gärna in kompletteringar/ändringar.
|
|
Senast uppdaterad ( 2010-06-09 )
|