Svinö är Kalmars största ö, obebodd och endast bebyggd med en mindre servicebyggnad. Namnet skrevs på en 1600-tals karta ´Swyyn öön´, vilket tyder på att svin betade där. Senare har nötkreatur hållits på S sommartid. Under ›Kalmarkriget kastades det upp en skans på nordöstra spetsen och dess rester är ännu synliga. I slutet av 1800-talet föddes idéer om att låta plantera stadens norra och södra utmarker jämte S med skog, så att dessa kala marker skulle ge avkastning och viss trevnad i framtiden. Ett privat skogsplanteringssällskap bildades, som med hjälp av skolbarn planterade ön med träd av många slag, företrädesvis barrträd. Detta pågick till omkring 1918. Ytterligare befästningar uppfördes i anslutning till andra världskriget i form av små kupolvärn, alla nu rivna utom ett, som ligger ett stycke söder om ›Ölandsbron. Efter kriget tillät staden att det sattes upp ›masonitstugor på öns sydöstra del. Linfärja från Kullö svarade för transporterna. Kiosk och en festplats fanns på öns norra del ett stycke öster om landfästet för den träbro som stod färdig först 1961. De delar av S som inte togs i anspråk av Ölandsbron med tillhörande av- och påfartsramper avsattes 1974 som ›Svinö naturreservat. På sydvästra delen återfinns en märklig sten kallad Kungabordet.

GM

Karta över Svinö upprättad av Kalmar OK