Ruddammar för odling av rudor förekom i Sverige från 1400-talets början och in på 1800-talet. Rudan, en karpfisk, odlades eller fångades och hölls i dammar för att under katolsk tid användas som föda under fastan. Johan III:s hustru Katarina Jagellonica var katolik och kungen lät därför slottsarkitekten anlägga fyra ruddammar i Hästhagen mot Stensö söder om slottet och beställa levande karpar och rudor från Tyskland. Karpar och rudor dog troligen på grund av det salthaltiga vattnet. Under 1500-talets slut grävdes ständigt nya dammar intill slottet och vid Skälby. Det finns fortfarande spår av dessa ruddammar både vid Skälby och vid Stensviksvägen. Rudedammsgatan har fått sitt namn efter dessa. R för att hålla färsk fisk förekom också vid herrgårdar, prästgårdar och andra större gårdar.
BMH
OBS. har du synpunkter på texten, skicka då gärna in kompletteringar/ändringar.
|
|
Senast uppdaterad ( 2009-01-25 )
|
