Norrgård, tidigare även Norregård, var ett jordbruk beläget utmed norra landsvägen i stadens utkant. Magnus Gudmundsson ›Fröberg ägde egendomen från en bit in på 1800-talet fram till sin död 1842. Den stora byggnaden N med adress Norra vägen 49 började byggas 1847 och ritades av arkitekt C. T. Chiewitz, då verksam i Stockholm och senare i Finland. Beställare var ›Fröbergska stiftelsen med donationsmedel från M. G. Fröberg med uppgift att skapa "en inrättning för erwärderliga tider till vanvårdade och vanartige barns försörgning och uppfostran till sedlige, nyttige och arbetsamma Människor [...] icke allenast ifrån Calmar Stads och Slotts församlingar, utan äfwen och till och med åtminstone hälften af det antal, som kan underhållas, ifrån nästgränsande Socknar, Calmar Landtförsamling, Hossmo, Ljungby, Dörby, Förlösa, Åby och Kläckeberga". Drivande kraft i Fröbergska stiftelsen var i början C. O. ›Posse och senare hans svärson Emil Key. Den senare gjorde 1873 en längre studieresa i Europa för att få kunskap om liknande skolprojekt på kontinenten. Som sekreterare på denna resa hade han sin dotter Ellen Key. Intrycken från Europa inplanterades i Norrgårds skolsystem. Efter att byggnaden stod klar runt 1850 var fonden i behov av tillväxt och först 1873 vidtogs tillbyggnads-, reparations- och inredningsarbeten. Byggnaden kom att stå outnyttjad under många år men 1858 hölls där en stor middag med anledning av instiftelsen av den första frimurarlogen i Kalmar, ›S:t Johanneslogen Carl, och i närvaro av bl.a. prins Oscar Fredrik, sedermera Oskar II, landshövding Sköldebrandt och biskop Paul Genberg. Från 1865 kom den kostnadsfritt att delvis användas som avlastning av undervisningen på ›Malmskolan innan ›Tullskolan var byggd. Under senare delen av 1860-talet arrangerades på N folkskolefester för "alla flitiga och sedliga barn". Den användes även under en period som Missionsföreningens barnhem. Efter 25 års väntan kunde skolan öppnas 1875 och med tiden tog man emot 60-70 pojkar för undervisning i såväl läsämnen som praktiska yrken, bl.a snickeri, skrädderi, skomakeri, bageri och smide i egna verkstäder och med jordbruk och trädgårdsskötsel på egen mark. Några elever fick lära sig att spela blåsinstrument och på skolan fanns en egen orkester. Eleverna bodde på N. När 1924 års barnavårdslagstiftning blivit genomförd godkändes N som skyddshem för pojkar från samma upptagningsområde som tidigare. Under 1935 utspelades den s.k. Norrgårdsaffären som handlade om att elever utsatts för förnedring bl.a. genom misshandel. Det blev rättegång med fällande domar mot de åtalade. Året efter utmönstrades N som otidsenlig och 1938 träffades avtal mellan Fröbergska stiftelsen och Kungl. Maj:t om nybyggnad på annan plats och med namnet ›Gudmundsgården. Skolverksamheten på N pågick till 1942 då den överfördes till Gudmundsgården. Då flyttade ›Kalmar-Växjö Försvarsområdesstab in och under andra världskriget kom N under en tid att användas som fångläger för tyska soldater. Från 1979 nyttjas byggnaderna av ›Kalmar högskola. N ägs av KIFAB som under åren gjort stora tillbyggnader västerut.
BB/GM

Norrgård, foto GM