Mörekonflikten. Lantarbetarförbundets avdelningar i Ljungbyholm, Smedby och Kalmarorten yrkade i brev till Svenska Lantarbetarförbundet i Stockholm den 19 juni 1929 att förbundsstyrelsen skulle vidta åtgärder för att få till stånd avtal på alla gårdar och med alla arbetsgivare som inte hade det. Som en följd av detta utbröt M 23 juli 1929 och kom att vara i över två år. M gällde både föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna avtal även hos bönder, som inte var anslutna till någon arbetsgivarorganisation. Nu strejkade statare, kogubbar och mjölkerskor på Möreslätten och framför allt i Dörby, Hossmo och Ljungby socknar. Gårdarna bojkottades och blockerades. Lantarbetarna gick strejkvakt. Strejkbrytare inkallades av bönderna som vräkte flera hundra strejkande och deras familjer. M blev då känd över hela landet genom tidningsartiklar och bilder. Tre större demonstrationer anordnades i Vassmolösa och i Ljungbyholm där 5 000 personer samlades på kyrkplan. Hamn- och ångkvarnsarbetare i Kalmar var solidariska med de strejkande. På initiativ av socialdemokraternas partisekreterare Gustav Möller spelade arbetarsidan in en film på hösten 1929, som visades i hela landet när pengar samlades in till lantarbetarna och deras familjer. Bitterheten var stor på båda sidor. Ett fyrtiotal gårdar var indragna i M när strejken bilades på Hossmo säteri i augusti 1931. År 1936 gav bönderna ut en skrift som på ett intressant vis klargjorde bondeklassens syn på händelserna. Det frihetliga arvet från Dacke och rätten att själv bestämma över sitt hushåll var viktigt. Denna syn bröts mot det fackliga kravet på kollektivavtal och rätten för en fackförening att förhandla för sina medlemmar. Mer att läsa: Mats Johansson, Mörekonflikten 1929-1931.
MJ