|
Kalmarvisan finns belagd i tre handskrivna vissamlingar från 1700-talet. Längre tillbaka går den inte att spåra. Den äldsta tryckta versionen av K från 1776 finns i Carl Israel Hallmans pjäs Finkel eller Det underjordiska brännvinsbränneriet. Som skillingtryck är visan känd först 1901. Från början antas K ha haft bara en strof men utökats med fler strofer med tiden. Den uppträder också med olika textlydelser. Den äldsta utförliga versionen finns i Den fullständiga visboken, innehållande 540 svenska sånger, andra tillökta upplagan, från 1855. Vid slutet av 1800-talet var K känd från Skåne till Österbotten i svenska Finland. I våra dagar sjungs den mest i Kalmar och på på universitets- och högskoleorter.
1 ‖: Uti Calmare stad
ja, där finnes ingen kvast :‖
förrän lördagen.
refr:
Hej dick och hej dack,
jag slog i och du drack.
Hej dickom dickom dack,
hej fallerallala!
Uti Calmare stad,
ja, där finnes ingen kvast
förrän lördagen.
2 ‖: När som kvasten kommer in
kommer viskorna me´:‖
Var du säker på de´!
refr: Hej dick …
När som kvasten …
3 ‖: När som bonden kommer hem
kommer bondegumman ut :‖
Och är ful i sin trut.
refr: Hej dick …
När som bonden …
4 ‖: – Var är pengarna du fått?
– Jo, dom har jag supit upp :‖
Uppå Calmare slott.
refr: Hej dick …
Var är pengarna …
5 ‖: – Kronbefallningsmannen vår
satt på krogen igår :‖
och var full som ett får
refr: Hej dick …
Kronbefallnignsmannen …
6 ‖: – Jag ska klaga dig an
för vår kronbefallningsman :‖
Och så får du skam.
refr: Hej dick …
Jag ska klaga …
7 (med kalmaritiskt uttal)
‖: Vau skau bonden hau till maut,
sura siller å potaut :‖
Det blir sillsallaut.
refr: Heij dick å hej däck,
jau slog i å du dräck
heij dickom dickonm däck,
heij fälleralle rau.
Vau skau bonden …
Från Kalmar Manskörs sångbok, 1948, i arrangemang av Arvid Andrén. Denna variant sjungs i S:te Christophers Gille.
OBS. har du synpunkter på texten, skicka då gärna in kompletteringar/ändringar.
|
|
Senast uppdaterad ( 2012-04-08 )
|