Kalmar regemente har sitt ursprung i de fänikor, mindre trupper på 200-500 man, som sattes upp i Kalmar län på 1500-talet. Gustaf II Adolf omorganiserade dessa tillsammans med övriga småländska fänikor och bildade 1616 Smålands storregemente. År 1623 delades detta regemente i tre mindre varav K blev ett. Basen för dessa regementen var indelningsverket med soldater bekostade av Sveriges bönder. I 1634 års regeringsform står K som ett av ursprungligen 20 svenska infanteriregementen. Regementets förste befälhavare var skotten Patrick Ruthwen, lord of Ettrich, earl of Bramford. På den tiden fanns ingen fast plats för trupperna utan de inkallades vid krig. En övningsplats, dit trupperna inkallades under kortare perioder för exercis och vapenövningar, fanns i Högsby på Staby ängar under åren 1685-1783. Därefter var Mariannelund övningsplats 1783-1796. Hultsfreds slätt övertog denna roll från 1796 till 1906. För soldaterna från Öland och södra Kalmar län var marschen till och från Hultsfred mycket lång och efter ansökan inrättades under åren 1844-1884 övningsplatsen ›Kulltorps slätt väster om Vassmolösa. År 1816 fick svenska regementen militära förkortningar och K kom då att heta I 20 fram till årsskiftet 1892/1895, då det ändrades till I 21. Det indelta systemet upphörde 1901 i samband med att den allmänna värnplikten infördes vilket innebar att en fast anställd grupp officerare utbildade de värnpliktiga. Varje regemente förlades nu till en stad och fasta kaserner uppfördes. Vid detta systemskifte ansökte Kalmar att få bli plats för K men kasernbyggnadskommissionen förordade Eksjö och 1907 fastställdes detta genom riksdagsbeslut. Stora förberedelser gjordes i Kalmar för att kunna ta emot regementet, bl.a. byggdes ett stort antal hyreshus med representativa officersvåningar vid Bremerlyckan och Framsta. K kom således att förläggas till Eksjö men upphörde som regementsnamn först 1927 då Jönköpings regemente slogs samman med K och bildade I 12, Jönköpings-Kalmar regemente, 1948 ändrat till Norra Smålands regemente. Som regementets marschmusik användes Kaiser Friedrich Marsch från 1890-talet fram till nedläggandet 1927.
Följande fälttåg har K och dess föregångare deltagit i: Nordiska sjuårskriget 1563-1570, Livländska kriget 1570-1582, Andra polska kriget 1600-1629, Trettioåriga kriget 1630-1648, Nordiska krigen 1655-1661, Skånska kriget 1674-1679, Stora nordiska kriget 1700-1721, Hattarnas ryska krig 1741-1743, Sjuårskriget 1757-1762, Gustav III:s ryska krig 1788-1790, Första kriget mot Napoleon 1805-1810, Finska kriget 1808-1809, Andra kriget mot Napoleon 1813-1814 och Kampanjen mot Norge 1814. Det sista skarpa skott i krig, som avlossades av K, skedde vid Rakkestads kyrka i Norge den 6 augusti 1814. I regementets fana fanns följande segernamn: Varberg 1565, Narva 1581, Warszawa 1656, Tåget över Bält 1658, Kliszów 1702, Helsingborg 1710 och Svensksund 1790.
Efter det sista fälttåget 1814 blev under några år stora delar av regementet kommenderat till arbete med Göta kanal liksom till arbete med Gränsö kanal utanför Västervik. Vid det sista militära åtagandet av vikt 1845 skickades en bataljon till Gotland för att bevaka ön under Krimkriget, då Östersjön under en tid kom i händelsernas centrum. Regementet har gått till litteraturhistorien genom romanen Raskens av Vilhelm Moberg. Den indelte soldaten Gustav Rask tjänade vid Konga kompani tillhörande K.
Kalmar regemente sattes åter upp 1994, då som försvarsområdesstab över Kalmar försvarsområde, Fo 18, med överste Birger Jägtoft som regementschef. Staben hade sina lokaler i F 12:s tidigare s.k. robotkasern vid Kalmar flygplats. Genom ett försvarsbeslut 1996 med mål att reducera försvaret avvecklades K 1997 tre år efter att det återuppstått. Kalmar försvarsområde integrerades i Jönköpings försvarsområde, Fo 17 under namnet Smålands försvarsområde.
BB