Hospitalet, idag Södra vägen 1, var Kalmars första lasarett och från början inrymt i ›Helgeandshusets byggnader, men från 1689 i ett nytt stenhus i en våning på samma plats. Alla rum var genomgångsrum och en stor yta upptogs av en kyrksal. Delar av det medeltida huset kan finnas kvar i H. Spetälskan hade upphört och i H vistades även s.k. dårar och andra med smittsamma eller obotliga sjukdomar. De första platserna i landet för vård av veneriskt sjuka fick H i Kalmar 1754 eftersom man då hade en välutbildad provinsialläkare, J. G. ›Wahlbom. K kallades då även Kurhuset i Kalmar. Dr Wahlbom och landshövdingen Carl Rappe lyckades 1776 få tillstånd att öppna 9 länslasarettsplatser med statliga medel och Länslasarettet vid Södra vägen var ett faktum. År 1785 byggdes kyrksalen om till 4 vårdrum. De kyrkliga inventarierna såldes på auktion och hospitalspredikantjänsten drogs in. Som första lasarettsläkare anställdes dr Boas ›Johansson. Sjukvård och själavård skildes åt och den skattefinansierade vården var införd. Detta statliga sjukhus hade 34 sängar huvudsakligen för veneriskt sjuka, men även ett dårhus för 8 personer, som underhölls av egna fonder. Elva år senare fick den gamla stenhuslängan en andra våning av trä till den storlek det har idag. År 1863 fanns 40 platser för veneriskt sjuka, 2 för sinnessjuka och endast 10 för övriga. Denna snedfördelning och vårdkvaliteten i övrigt ledde till en massiv kritik och frågan om att bygga nytt väcktes. Så skedde och ett för den tiden modernt lasarett stod klart 1877 vid Slottsvägen, se ›Gamla lasarettet.
TH
OBS. har du synpunkter på texten, skicka då gärna in kompletteringar/ändringar.
|
|
Senast uppdaterad ( 2009-09-20 )
|
