brandväsen organiserades på medeltiden med stöd av stadslagen, som föreskrev att staden skulle delas in i fyra fjärdingar ledda av fjärdingshövdingar. Varje gård skulle ha vissa brandredskap. Brandvaktskarlar anställdes så småningom. År 1781 kom nya regler för brandväsendet, som även de byggde på borgarnas insatser. En ny brandordning för Kalmar kom 1830 med utförliga bestämmelser om bl.a. varsamhet med eld, sotning, brandsyn, bevakning, utrustning och bevakning genom tornvakt och brandvakt. Efter att Växjö drabbats av en förödande stadsbrand 1838 sammanträdde Sällskapet ›ÅM i Kalmar för att dryfta frågan om ett organiserat brandväsen i staden. En kommitté tillsattes för att utarbeta ett förslag till frivillig brandkår. Förslaget godkändes året efter och underställdes länsstyrelsen och Kungl. Maj:t för prövning. Därefter såg ÅM till att reglementet effektuerades och en frivillig brandkår startades med 150 medlemmar och bl.a. 2 lättare slangsprutor. Nattpatrullering med brandvakt förekom under en stor del av 1800-talet och från 1874 fram till 1903 fanns det kommunala nattväktare för skydd mot "eld och brand och tjuvnad". En brandstation, se ›Gamla brandstationen, för 4 sprutor och ett uppfordringsverk fanns från 1867 vid Stortorget i det lilla huset väster om Rådhuset. Alla arbetsföra män mellan 18 och 55 år hade plikt att ställa upp när det brann. Ett slangtorn restes på rådhusgården och brandstationen flyttades 1887 till Rådhusannexet mot Södra Långgatan. Försäkringsbolagen började i slutet av 1800-talet ställa krav på att en permanent brandkår skulle inrättas. Vattenförsörjningen vid bränder gav problem eftersom vatten togs från gatubrunnar och från Kalmarsund, men när ›vattentornet stod klart 1900 ordnades en rad brandposter. År 1905 kom en ny brandordning. Året därpå togs den nya brandstationen vid Södra Kanalgatan i bruk, ritad av stadsingenjören Ivan Björkman med fasader av arkitekt Agi Lindegren. Där fick den första fasta brandkåren sin bas med 12 anställda och ett antal hästar. Den första brandbilen kom till kåren 1916 och den sista hästen försvann 1926. Brandstationen byggdes till 1985 med Maciej Górski som arkitekt. Utanför staden sköttes brandförsvaret helt av frivillga brandkårer fram till kommunsammanläggningen 1971. Kårer med deltidsanställda brandmän finns ännu kvar i Påryd, Rockneby och Voxtorp. Brandstationer har funnits i Läckeby, Smedby, Ljungbyholm, Trekanten, Halltorp samt Skällby i Arby socken.

GM

Brandstationen vid Södra Kanalgatan byggd 1906