Amanda, namn på Erik Johan Stagnelius sångmö, kvinnan som han en gång hoppades att vinna. Enligt äldre forskning antogs hon vara Constance Magnét från Tingbyberg i Dörby socken, dotter till Jacob Henrik ›Magnét. Tingbyberg var granngård till biskopsprebendet Dörby prästgård som tidvis beboddes av poetens fader biskopen Magnus Stagnelius med familj. Teorin att det skulle vara just hon har av vissa stärkts av att det svenska ordet 'magnet', jämför hennes familjenamn Magnét, på franska heter aiment vilket ljudmässigt är slående likt Amanda. Aiment, femininum aimente, betyder även 'älskvärd', ursprung till namnet Amanda. Senare forskning har ifrågasatt denna teori. Stagnelius Amanada har gått till den sentida litteraturen på ett annorlunda sätt, nämligen som en av figurerna i Bamseserien av Rune Andréassson. Där är Amanada nämligen en hund som bor i en hundkoja vid Lille Skutts stubbe. En Bamseserie från 1986 om Amanda har fått titeln I blomman, i solen, Amanda jag ser, vilket är inledningsorden i Stagnelius dikt Amanda.
BB