Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Halltorps socken, 30 km söder om Kalmar. Socknens areal är 51 km2.  H nämns 1391 som Haldorp sokn, vilket kan komma av det skånska ´hale´. Detta betyder ´rumpa, svans´, i meningen ´bebyggelse utanför byn´. År 1424 skrivs namnet Halatorppa av hall=klippa/sten och torp=nybygge. Urby i socknen är Värnaby. Byar i skogsbygden är Germundslycke, Prästlycke, Yggesbo, Håknabo och Uttersbo. I slättbygden återfinns Glasholm, Trottorp och Namnerum. 

Socknen består av ett kuperat moränlandskap som avslutas med slättbygd vid kusten. Det är endast det nordöstra hörnet av socknen som hör till Möreslättens öppna odlingslandskap. I övrigt består socknen av skogsbygd. Såväl fastlandsdelen som skärgården hyser många olika naturtyper med ek- och bokskogar med intressant flora och fauna. Utefter kusten finns betade strandängspartier och öppna betesmarker. Genom socknen rinner Halltorpsån som omkring sig har översvämningsmarker och kärr. Ån, som rinner ut vid Värnanäs, har ofta en bård av klibbal och här finns en reproducerande population av havsöring. Bland övriga vattendrag bör nämnas Glasholmsån. Kuststräckan söderut från ›Värnanäs  är av riksintresse för naturvården och i socknen finns tre naturreservat, ›Bokenäs, ›Värnanäs skärgård och ›Värnaby bokskog, de senare utpekade som Natura 2000-områden. Utmed Halltorpsån påträffas flera intressanta hag- och betesmarker. Öster om Halltorp har ån ett meandrande lopp. Kring Prästlycke ligger tre små 80-90-åriga bokskogar och söder om Trottorp en liten mosse av fattigtyp.  Av stort intresse är knubbsälen som här har sin största population i Östersjön. Ett större sälskyddsområde har avsatts utanför Värnanäs med tillträdesförbud under en stor del av året. På Svartö har storskarv häckningsplats.   

Boplatslämningar från forntiden har hittats framför allt i odlingslandskapet. I området mellan väg 570 och Halltorp finns ett stort antal stenåldersboplatser, flera av dem från äldre stenåldern. Halltorpsån var en lång fjord när Litorinahavet nådde tio meter över nuvarande havsnivå. Det verkar också ha funnits boplatser på öarna utanför, både från yngre stenåldern och bronsåldern. Socknen är för övrigt rik på fornlämningar från brons- och järnåldern. På höjderna från Stuvenäs och upp till Värnaby ligger flera bronsåldersrösen, det största med en diameter av 32 m på åkerholmen Brännan söder om ›Värnanäs. Några rösen ligger på höjder nära stranden. Fornlämningarna från de senast nämnda åldrarna ligger ofta i närheten av nutida bebyggelse, vilket tyder på en mycket lång kontinuitet som boplats. Sådana samlingar av fornlämningar finns vid Glasholm, Stuvenäs, Värnanäs, Värnaby och Halltorp. I det inre av socknen är fornlämningarna färre men inte mindre intressanta. År 1623-1624 anlades ›Bökenbergs glasbruk, som låg söder om Germundslycke vid Halltorpsån. Till bruket hörde flera glashyttor, och lämningar efter en sådan har hittats mellan Vinterbo och Prästlycke. Ett stort område runt ›Halltorps kyrka och ner mot kusten är av riksintresse för kulturmiljövården. Flera storgårdar finns, främst ›Värnanäs, samt varv och tegelbruk. Närheten till danska gränsen påverkade bebyggelsens utveckling. Byarna i skogsbygden utvecklades från ensamgårdar till klungbyar, däremot har de stora byarna Södra och Norra Värnaby i kustbygden försvunnit. De kustnära byarna kan följas tillbaka till stenåldern, medan byarna i väster verkar ha kommit till först under medeltid. Flertalet byar ligger på höjder i närheten av vattendrag.

Efter freden i Brömsebro år 1645 blev rikskansler Axel ›Oxenstierna utsedd till greve av Södra Möre. Värnanäs, som idag är det största enskilda godset i socknen, blev hans sätesgård, och under århundradena därefter inkorporerades många gårdar och byar i bygden till herrgården. I Värnaby fanns en gästgivargård vid vägen mot Karlskrona. Stuvenäs har byggts ut till en konferens- och hotellanläggning. Folkskola byggdes i Halltorp 1848, som ersattes av en nybyggd 1953. Småskolor har funnits i Yggesbo, Trottorp och på Näset, Värnanäs. Det fanns missionshus i Trottorp 1913-1939 och Filadelfia verkar fortfarande i sin lokal byggd 1932. Ett ålderdomshem har funnits.

Jord- och skogsbruk är de dominerande näringarna med Värnanäs som dominant. Större kvarnar har funnits i Värnanäs och Skräpple, mindre i Namnerum, Lyckeström och Vinterbo. Träindustrier växte upp i bl.a. Olsbo och i Lyckeström fanns kvarn, såg och snickeriverkstad. Vid Möllholmen söder om Trottorp fanns kvarn med klingsåg och även garveri. Idag finns industri bara i ›Halltorps tätort. Mejeri har funnits i Värnanäs 1866-1924, då mejeri byggdes i Halltorp, det lades ner 1946. Värnanäs har även haft såpslageri, varv och tegelbruk. I Lyckeström har funnits en träskedsfabrik och i Germundslycke Br. Carlssons Möbelfabrik.

Genom socknen går E 22, som ersätter den gamla riksvägen, nu väg 570, kallad ›Kungsvägen. Vid sidan av denna finns vägpartier som bildar intressanta miljöer, bl.a. en väg förbi Värnanäs herrgård och Värnaby gästgivargård. Parallellt med väg 570 går vägen mellan Söderåkra och Halltorp. Vägen fortsätter norrut till ›Voxtorp.  Lastageplatserna i ›Värnanäs, Fåraviken och ›Ekenäs slogs ut av smalspårsjärnvägen, invigd 1899. Den lades ned 1965. 

halltorpkartafargl3.jpg

Halltorps socken på medeltiden. Grönt = skog, Gult = inägomark. Källa: Det medeltida Småland 

 

 

Hammar, Ann, 1951– , textilkonstnär, utbildad på Textilinstitutet i Borås och på Konstfackskolan i Stockholm. Hon har haft separatutställningar och deltagit i samlingsutställningar. Kalmar kommuns kulturpris tilldelades henne 1987. H har utfört flera offentliga utsmyckningar i form av vävnader, väggutsmyckningar, mattor och broderier till bl.a. Kalmar läns landsting.

Hammarskjöld, Peder Persson, landshövding 1666-1671, var son till ättens anfader, Peder Mickelsson Hammarskjöld och avancerade till överste, vice landshövding i Landskrona och sedan landshövding i Kalmar. ›Westrin benämner honom som kraftig, men självrådig och hänsynslös. H avled på ›Ebbetorp, som han ägde.

Hammerth, Johan, (1953- ), tonsättare, född i Kalmar. Utbildad vid Kungliga Musikhögskolan 1982-1990. Hans musik kännetecknas av ett brett och virtuost, starkt expressivt utspel. H har beskrivit stråkarna som sin "musikaliska lunga" och de har ofta en viktig funktion i hans orkesterverk och samverkar med bl.a. blåsare i kraftiga kulminationer som är karakteristiska för hans musik. Han verkar över hela fältet, från kammarmusik till stora orkesterverk. Till kulturhuvudstadsåret i Stockholm 1998 skrev H Stockholmskantat för stor orkester, kör, två solister och recitatör.
BB


 

Hamnen, egentligen Kalmar Hamn AB, är en medelstor kommunägd hamn, som  anlöps av ca 700 lastfartyg om året. Till detta ska läggas cirka 4 000 registrerade besök av fritidsbåtar, varav 65 procent har internationell hemmahamn och resten är från Sverige. H hanterar ungefär en miljon ton gods per år, vilket motsvarar en omsättning av cirka 45 miljoner kr om året, och har god lönsamhet. Timmer, sågade trävaror, spannmål, andra produkter och insatsvaror för lantbruket har tillsammans med petroleumprodukter och kemikalier störst betydelse och volym, vilket speglar det regionala näringslivets sjötransportbehov. Vid ett samgående med Stufveribolaget bildades 2007 Kalmar Hamn AB, tidigare en kommunal förvaltning.
   Under första hälften av 1900-talet var passagerartrafiken från H till hamnar runt Östersjön omfattande liksom den reguljära båt- och ›färjetrafiken till och från Öland. Detta är i stort sett ett minne blott.
    Den första hamnen i det blivande Kalmar låg i Slottsfjärden, se ›Kättilen,och har tusenåriga anor. 1027 använde kung Olof Haraldsson av Norge Slottsfjärden som vinterläge för sina båtar. Handel kom igång i slutet av 1100-talet och under ›Hansan var Kalmar en stor exportör till länder runt Östersjön av järn framställt av myrmalm.
   Då bebyggelsen i Kalmar på 1600-talet flyttade från ›Gamla stan till den muromgärdade ›Kvarnholmen följde också hamnen med. Utbyggnaden av H till en för tiden väl fungerande hamn skedde successivt för att mot 1850-talet börja likna dagens hamn. På 1800-talet hade utfyllnaden av ›Tjärhovet startat, och därefter fortsatte utbyggnaden i etapper. Utfyllningarna avslutades på 1960-talet och ön Tjärhovet hade då blivit en rektangel med måtten 850 x 350 meter. I slutet av 1800-talet drogs järnvägspår fram till H. Stickspår finns till de flesta verksamheter där, av vilka många hanterar petroleumprodukter. En helt annan och växande verksamhet på Tjärhovet svarar ›Kalmar lantmän för med silor och foderfabrik. På nordöstra udden ligger ›Kalmar lotsstation.
   En stor utfyllnad ägde rum på 1950- och 1960-talen, då den långsträckta ön ›Finngrundet mitt i hamnen förenades med ›Barlastholmen. Här hanteras timmer och trävaror. Totalt uppgår kajområdet till ungefär 1 km2 och den totala kajlängden till 3 km. Muddringar i hamnbassängen har lett till att hamnens största djup är 8 m, dvs samma som djuprännan i ›Kalmarsund. Barlastholmen/Finngrundet utgör skiljelinje mellan den Gamla hamnbassängen åt norr och den Nya hamnbassängen åt söder.
   Kajerna har olika namn och funktioner. ›Elevatorkajen är tilläggsplats för mindre kryssningsfartyg, större hänvisas till att ankra på redden. ›Tullhamnen fungerar bland annat som museihamn och här har också kustbevakningsbåtar sin plats. ›Skeppsbron och ›Ölandshamnen är gästhamn för turistbåtar. Omfattande lastning och lossning av fartyg sker på Tjärhovets kaj mot Nya hamnbassängen och även i Tjärhovsbågen. På Tjärhovets södra sida ligger Oljehamnen i direkt anslutning till farleden i Kalmarsund och på den östra sidan Lotshamnen med  ›Lotsutkiken.
    H har blivit numera blivit en del av staden. Till Ölandshamnen är flera av ›Linnéuniversitets institutioner lokaliserade och på Barlastholmen ligger ›Byteatern. Den gamla Lotsutkiken på Tjärhovet har förvandlats till ett populärt kafé och utflyktsmål. Tidigare gick utflykter också till den nya Lotsutkiken, varifrån utsikten över Kalmarsund tillhör de bästa. Riskfylld verksamhet har emellertid begränsat allmänhetens tillträde till delar av Tjärhovet.

LLj

hamnenl.jpg

Kalmar hamn från nordost