Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Genberg, Paul, 1811-1875, biskop i Kalmar stift, född i Brunflo, Jämtlands län. Som ung pojke kom han att biträda uppfinnaren John Ericsson vid fältmätningar i Jämtland, men fadern lyckades få sonen att börja studera vid Frösö skola för att sedan bli student i Lund. Han fortsatte sina studier vid universitetet och blev 1835 fil.mag. Sedan var G under drygt tio år knuten till universitetet, bl.a. som professor i praktisk filosofi. År 1848 blev han statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet innan han 1852 utnämndes till biskop för Kalmar stift. Han var då inte prästvigd men det skedde strax därefter. År 1871 kallades han att vara ledamot i Svenska akademien och i flera perioder var han riksdagsman. G räknas som en av de mest framstående av stiftets biskopar som kyrkoman, ämbetsman och vältalare. Som biskop hade han kyrkoherdetjänsten i Ljungby som prebende och de medlemmar av släkten Genberg som sedan denna tid äger ›Ljungbyholms gård, härstammar från honom. Mer att läsa: Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne del 1

Gerdes, Ture, 1907-2002, journalist och författare, född i Kalmar. Utan formell utbildning började G karriären som volontär på Kalmar läns tidning och tvingades för att kunna försörja sin familj ta ett bättre betalt arbete på ›Margarinfabriken Svea. Därpå hamnade G i arbetslöshet, när detta företag såldes till Unilever i början på 1930-talet, och fick som en följd av detta nödhjälpsarbete bl.a. vid Stensökanalen och utgrävningar i Slottsfjärden.  Journalistbanan återupptogs på Ny Dag 1937 för att fortsätta på Aftontidningen och Aftonbladet där han bedrev undersökande journalistik på arbetsplatser genom att samla material som vanlig anställd. Upplevelserna från tiden som nödhjälpsarbetare i Kalmar låg till grund för boken Det blågula repet som skrevs först 1976, då G började sin författarbana. G medverkade under 30 år i tidningen Metallarbetaren under signaturen Tidlund. Ytterligare böcker följde, av vilka Jag minns min dag, 1978, skildrar barndomens Kalmar.
GM

Gerdsiö, Gösta, 1904-1989, arkitekt med examen vid KTH 1933, född i Stockholm. G började sin verksamhet i Kalmar 1936 och drev eget arkitektkontor till sin pensionering. Han var stadsarkitekt i Nybro 1937-1946. G:s mest kända byggnad är Borgholms stadshus, 1942, dessutom bör nämnas första etappen av Strand Hotell i Borgholm, första etappen av Kalmar Chokladfabriks nybyggnad på Norra vägen i Kalmar 1940, ett flertal andra industribyggnader, hyreshus m.m.

gostagl.jpg 

Gösta Gerdsiö 

Gerner, Kristian, 1942- , historiker, under en tid journalist på Barometern, disputerade 1984 i Lund på en avhandling The Soviet Union and Central Europe in the Postwar Era, blev docent vid Lunds universitet 1985, från 1994 professor i Östeuropas historia och kultur vid Uppsala universitet. Han återvände till Lund och en professur i historia år 2002 efter en akademisk strid vid tillsättningen. G har beskrivit sovjetiska miljöproblem och gränskonflikter samt Centraleuropas kultur, bl.a. i böckerna Svårt att vara ryss, 1989, och Centraleuropas historia, 1997. Massmedia utnyttjar ofta hans expertkunskaper ifråga om Central- och Östeuropa.
GM

Gethe, Carl, 1830-1906, kunglig sekter (sekreterare), född i Östra Ed, norra Kalmar län. G var under senare hälften av 1800-talet och en bit in på 1900-talet en av de mer tongivande personerna i Kalmar. Efter studier i Uppsala och några statliga anställningar i Stockholm kom han 1858 att bosätta sig på ›Haraldsmåla gård, då ägd av svågern Axel Raab, men redan året efter flyttade G till Kalmar. Här började han som medarbetare i ›Kalmar-Posten och senare i ›Barometern. Tillsammans med Oscar ›Swahn övertog de tidningen ›Kalmar 1869. G var starkt engagerad i samhällslivet och var en av de pådrivande vid tillkomsten av ›Kalmar Teater. År 1867 blev han ledamot av stadsfullmäktige och efter 20 år vice ordförande till 1895, därefter ordförande i 8 år som avslutning på sin 36 år långa fullmäktigeperiod. Under åren 1891-1899 var han dessutom riksdagsman i Andra kammaren och tillhörde där Frihandelsvänliga centern. Efter dess upplösning 1897 var han "vilde" i riksdagen. Som tjänsteman blev han anlitad av hushållningssällskapet som sekreterare 1873-1905, och av landstinget från 1887 som syssloman vid länslasarettet till sin död. Vidare satt han i styrelsen för ›Navigationsskolan och för ›Kalmar Spritbolag och var under en längre period vice ordförande respektive ordförande i ›Kalmar Läns Fornminnesförening. Han arbetade ivrigt för de lokala järnvägarna och hade många olika uppdrag i Järnvägsbolaget, från sekreterare till ordförande. Han grundade ›Skarpskytterörelsen och var under många år dess sekreterare. Under Uppsalaåren kom han med i Sällskapet SHT och när ›Filiallogen Epicur instiftades i Kalmar 1859 blev G dess ledare.
BB