Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.
Gadh, Hemming, Hemming Olofsson, ca 1450–1520, biskop, diplomat, politiker, född i Hossmo. Han läste bland annat vid Rostocks universitet och blev 1479 kansler och sekreterare hos Henrik Tideman, biskop i Linköpings stift. Senare samma år blev han Sten Stures påvliga sändebud i Rom till 1500. Han blev 1491 domprost i Linköpings stift men tillträdde inte den tjänsten, liksom flera liknande tjänster, utan sålde den. G. blev biskop i Linköpings stift 1501 efter att företrädaren Henrik Tideman dött. Eventuellt blev Henrik dödad av G. eller Sten Sture då de bägge besökte honom vid tidpunkten för hans död. Han var en nära allierad med Sten Sture och mycket stark motståndare till Danmark och Kalmarunionen. G. lyckades dock inte få sin biskopspost bekräftad av påven inom de tre månader som var fastställda. Därför kom påven att utse den spanska kardinalen Jacobus Serra till administrator för stiftet. G. blev 1506 bannlyst av påven då denna ansåg att han på felaktigt sätt kommit över intäkterna av biskopstjänsten. 1513 fick Hans Brask ta över posten som biskop. Mellan 1510 och 1512 var G. svensk ambassadör i Lübeck. Han blev i oktober 1518 tillfångatagen av danskarna och fanns med på Kristian II:s flotta som kom till Stockholm 1520 och bidrog till att danskarna tilläts komma in i staden. G. fördes därefter till Raseborgs slott i Finland och halshöggs den 16 december 1520 på kung Kristian II:s order. I brev skrivna av Hemming framgår att han knappast följde alla kyrkans regler då han omtalar besök på krogar och bordeller, samtidigt som han svär flitigt. Detta gav även upphov till en tämligen negativ ryktesspridning om honom. Han medverkade vid flera militära händelser, bland annat när Kalmar slott efter belägring blev intaget.
BB

gågator föreslogs 1961 då den alltmer ökande biltrafiken på Kvarnholmen krävde ökad säkerhet för fotgängarna. Förslaget nedröstades, stadsarkitekten Nils ›Carlgren förordade istället arkader där fotgängarna skulle vara skyddade. Förslaget återkom flera gånger och 1970 inrättades gågator på Storgatan mellan Larm- och Stortorget och senare även större delen av Kaggensgatan och Norra Långgatan. Några gator, större delen av Larmgatan och Södra Långgatan, har byggts om till gårdsgator.

IB

Galgnabben, även Galgudden, stadens äldsta galgplats, var förr en udde på Malmfjärdens västra strand. G försvann som udde i samband med att stora utfyllnader gjordes i Malmfjärden för att skapa ›Fredriksskans Idrottsplats.

BB

Gamla Brandstationen. För att kunna bekämpa stadsbränderna beslutade stadens magistrat år 1760 att uppföra ett brandhus, Kalmars första brandstation, granne med rådhuset på Stortorget. Huset är byggt i korsvirke. Inför kung Karl XIV Johans besök i staden 1837 snyggades staden upp och ”spruthuset” försågs med den gavelkuliss som vi ser idag. År 1889 spikades portarna igen, fönster och dörrar togs upp och byggnaden inledde sin 60-åriga period som köttbesiktningsbyrå, här synades torghandelns kött, och fick med anledning av denna verksamhet smeknamnet ›Synagogan. Under denna period inreddes också delar av huset med allmänna toaletter med entré även från ›pråmman mot grannen i väster.
SS
synagogan.jpg
Gamla brandstationen (Synagogan)