Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Folkets Hus finns i Förlösa/Lindsdal, Rinkabyholm och Rockneby. F i Kalmar se ›Kalmar Folkets hus. Oftast är detta föreningsägda samlingslokaler med rötter i arbetarrörelsen. Se även ›Bygdegårdar!

Folkets Park, beläget i Kalmar vid Södra vägen, invigdes i september 1900 sedan arbetarrörelsen tidigare under året köpt riksbanksdirektör Ernst Anckers sommarställe Lindsberg och utvecklat det till en rekreationsplats för sina medlemmar. Samtidigt bytte den namn till Folkets Park. F:s första vaktmästare var Karl Magnusson som där fick sin tjänstebostad. Till en början fanns där bara en utefestplats men redan året efter byggdes en permanent utedansbana som sedan användes i 34 år. Teaterbyggnaden stod klar 1917 och många av de stora aktörerna har här framträtt på scenen, bl.a. Anders de Wahl och Gösta Ekman. Gula paviljongen tillkom på 1920-talet. Den stora huvudbyggnaden uppfördes 1942 och invigdes våren 1943. En större ombyggnad skedde 1973–1974 då byggnaden fick sitt nuvarande utseende. År 2005 såldes F. till Kalmar kommun efter att föreningen i flera år haft dålig ekonomi. Mer att läsa: Kalmar Folkparks historia 1900–1950 av Robert Andersson.

BB

Detta uppslagsord har ännu ingen text. Välkommen att skicka in er egen.

Förbrända salen, även kallad Stora Östra Salen, är med sina nära 400 m2 Kalmar slotts största sal. ›Erik XIV lät uppföra salen år 1559, delvis på en befintlig medeltida byggnad. F användes som bankett- och festsal. Den nuvarande planformen kom till omkring 1585 när ›Johan III lät sänka golvet, förstora fönstren och utöka salens yta. Den fick dock varken träpaneler eller kassettak som många andra praktsalar, istället kläddes de enkla vitputsade väggarna med vävda tapeter när salen användes. De båda spisarna är original. Den norra är från början av 1600-talet, möjligen 1629, och den sydöstra från Johan III:s tid, omkring 1585. Golvet blev helt nylagt vid restaureringen på 1920-talet. Efter den förödande branden 1642 kallas den 1647 för första gången Förbrända salen.
LWA

forbranda salenl.jpg

Förbrända salen 

Förbundet Brage N 3 var en sammanslutning av gymnasister vid ›Kalmar högre allmänna läroverk, senare Stagneliusskolan, som bildades 1898 på initiativ av skolans rektor, Marcus Rosberg, och företrädare för lärarkåren. F hade till uppgift "att underhålla och liva hågen för modersmålets språk och litteratur." Programmen vid F:s sammankomster omfattade föredrag, sång, deklamation och emellanåt även diskussion över aktuella ämnen. Vid de soaréer, som emellanåt anordnades i egen regi eller tillsammans med någon annan gymnasistförening och till vilka även allmänheten hade tillträde, spelades även teater. Ett mycket uppskattat inslag vid F:s sammankomster var musik av läroverkets orkester, ofta under ledning av dess musikdirektör. F utgav en tidning, Bragemjöd, vilken innehöll av medlemmarna författade dikter och prosastycken. Ännu i mitten av 1960-talet var F synnerligen aktivt men efter 1968, då studentexamen för sista gången avlades enligt den år 1862 införda examensordningen, kom verksamheten inom F att delvis få en ändrad inriktning. Under 1970-talet ägnades sammankomsterna fortfarande huvudsakligen åt litterära ämnen men efterhand kom mötesprogrammen att omfatta olika aktiviteter på musikens område, från konserter med klassisk repertoar till träffar med lättare musikformer som jazz och pop men även folkmusik. Efter hand minskade intresset för föreningens verksamhet och det medförde att F upphörde kring övergången till 1980-talet.
SC