Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Berga, stadsdel mellan Norra vägen, Funkabovägen och Norrliden byggd på mark tillhörig ›Berga by. Innehåller idag villabebyggelse, flerfamiljshus i 1-7 våningar, vattentorn, Berga centrum, bensinstation, S:ta Birgittakyrkan m.m. Några få jordbruk, bl.a. Säfströmska gården och Trolllbacken, kompletterades i början av 1900-talet med sommarstugor framför allt längs åsen där Villagatan ligger. 1923 började B. bebyggas med egnahem från Borgavägen ner till Bergaviken. Här har funnits bryggeri, smedja, skola, poststation, slakteri, väderkvarn, gelbgjuteri m.m. Stig Enström gör i sin bok Kalmar - vikingatidens centrum gällande att Kalmar Birka kan ha legat här.
GM

Text har inkommit och bearbetas av redaktionen.

Berga by, mellan Skälby kungsgård och Krafslösa by, försvann efterhand som staden utvidgades efter andra världskriget. Den beskrivs här utförligt eftersom det är den enda by, som i sin helhet tagits i anspråk för stadens expansion. Marken bebyggdes och de flesta mangårds- och ekonomibyggnaderna revs. På medeltiden fanns i byn, som hörde till Kalmar landsförsamling fram till 1925, åtta gårdar, se karta 1!  

berga skifteskarta1772l.jpg 

Berga by enligt skifteskarta 1772 

 

Bygatan började vid ›Bergagården och sträckte sig norrut. På 1700-talet fanns där bl.a. gårdar kallade Jacobsgården, Dalgrensgården och Lergöken. Den senare fick sitt smeknamn på grund av sin snickarglädje och revs först på 1940-talet. När stor-, en- och laga skifte genomförts återstod fem gårdar, se karta 2! Berga nr 1 blev ›Bergagården och nr 2 ›Berga Bruksgård vid nuvarande västra delen av Lübecksvägen och hade mangård och ekonomibyggnader byggda med tegel från gårdens tegelbruk. Detta hade god tillgång till lera väster om gården, där ›Hansa city nu ligger. Ladugården revs på 1950-talet och mangårdsbyggnaden på 1970-talet. Berga nr 3 låg vid Kapten Carlssons väg och dess bostadshus är bevarat. Den minsta gården var Berga nr 4 som kallades Knallegården. Den köptes 1916 av Albert Lindeström, som startade ›Kalmar Kreditförening och byggde ett nytt, påkostat bostadshus som kallades Ekelid. Även detta hus revs och ersattes i sen tid av ett nytt, herrgårdsliknande med flyglar, där det drevs omsorgsverksamhet. Berga nr 5 var den största gården och kallades Bolagsgården, eftersom den bestod av tre sammanslagna gårdar. Berga nr 2 hade sin södra gräns i Villagatan och norr därom byggdes ›Berga villasamhälle som senare utvidgades söderut till Funkabovägen på ägor som hörde till Bergagården, Berga nr 1.  

 

berga by 1875l.jpg 

Berga by Generalstabens karta 1875

 

Byn hade som många andra ett byalag, som beslöt om gemensamma angelägenheter som vägunderhåll, betesfördelning och utarrendering av gemensamt fiske och jakt. I början av 1900-talet hade byn eget tröskverk, stenkross, sågverk och foderkross drivna av lokomobil. Sågverket låg där Norrlidsvägen viker av från Norra vägen invid Berga floe, en göl, som gav kylvatten till sågen och tidigare innehållit rudor. Försågare var båtsmannen Vimpel, vars torp gett namn åt stadsdelen Vimpeltorpet. På byns östra allmänning låg torpet Trollbacken invid ›Nya vattentornet.

Bebyggelse längs Gamla riksvägen omkring 1927, se karta 3 

 

berga by 1927l.jpg

Berga by, karta av Bengt Bengtsson  

 

Längst i söder fanns tidigare ett tegelbruk, nr 16, ungefär där ›Berga Centrum nu ligger. På Drottning Blankas väg 1 låg ett trädgårdsmästeri, se nr 2,  följt av Bergaskolan,  se nr 11, färdig 1926, på nr 3. Norr därom bodde en slaktare, som tidigare varit smed, se nr 12. Öster om vägen låg Andregården, se nr 14, som fram till i mitten av 1800-talet hade sina fem ha stora ägor mellan Berga bruksgård och Skälby. Intill denna byggdes Bryggaregården, se nr 15, i början av 1900-talet av en svensk-amerikanare, som där startade Berga svagdricksbryggeri. Upp mot vattentornet låg två fattigstugor, se nr 5-6, och där bodde byns skräddare, se nr 7. Handelsboden, se nr 10, återfanns norr om korsningen Drottning Blankas vägNissestigen. ›Säfströmska gården, se nr 16, låg också på byns mark. Sex trädgårdsmästerier låg också där. En väderkvarn byggdes 1835 på Kvarnkullen, Kapten Karlssons väg 19. Den brann troligen 1915 och där etablerades ett mindre slakteri.

 

Mer att läsa: Sancte Christophers Gilles Chroenica 1998: tre artiklar av Birger Carlsson.

 

 

Berga Centrum eller Rimsmeden efter kvartersnamnet, invigdes år 1975. Det är ett stadsdelscentrum, byggt av Kalmarhem. År 2011 förstörde en anlagd brand den nordöstra fjärdedelen av B och nybyggnad av bl.a. äldreboende pågår. Där finns (2013) livsmedelsbutik,apotek, servicebutik, blomsteraffär, pizzeria och frisör samt lokaler för vårdcentral och folktandvård.

Text har inkommit och bearbetas av redaktionen.