Fel
  • Mallen för denna vy är inte tillgänglig. Kontakta systemansvarig.

Detta uppslagsord har ännu ingen text. Välkommen att skicka in er egen.

{slide=För att skicka in Synpunkter/Text Klicka här!}

Detta uppslagsord har ännu ingen text. Välkommen att skicka in er egen.

{slide=För att skicka in Synpunkter/Text Klicka här!}

Åby, socken och del av Ryssby-Åby församling norr om Kalmar med 1696 invånare år 2008. Tätorten heter ›Läckeby. Ortnamnet (1318 Aby) är övertaget från kyrkbyn och betyder 'gården/byn vid ån'.
   Större delen av Åby socken är skogsbygd med mager jordmån. Från nordväst till nordost slingrar sig Bäckeboåsen. Genom landskapet rinner Åbyån, Torsbäcken och Mokällebäcken. När Litorinahavets vattennivå stod som högst skar en lång fjord in i landet norr om Bäckeboåsen vid Skammelstorp. I denna del av socknen är landskapet kuperat medan landet för övrigt har små höjdskillnader. Vid kusten finns stora områden med sankmarker eller uppgrundade saltsjövikar. Stora delar av åkermarken i området har skapats genom invallning av sådana vikar.
   Jordbrukslandskapet ligger framförallt söder om Bäckeboåsen. Inne i skogsbygden nära kommungränsen finns ett åkerlandskap som skapades genom stora utdikningar under slutet av 1800-talet.
   På Bäckeboåsen gick en viktig transportväg från inlandet förbi Åby kyrka, genom Vångerslät och Skammelstorp och ut till hamnarna vid Drag och Revsudden i Ryssby socken. Söderut körde bönderna sina foror till Kalmar. Det var laster för försäljning och naturaskatten till Kalmar slott. I stort sett är det samma huvudväg in i landet som används idag även om den rätats ut och ligger utanför byarna.
   Norr om Skammelstorp gick Litorinahavet in i en lång fjord. Där har gjorts hundratals fynd av pilspetsar, flintakärnor och trindyxor. Fynden är från senare delen av äldre och yngre stenåldern. Boplatser har också hittats på forntida öar och i det inre av socknen vid Knarrebo. Bronsåldern representeras av rösen medan de kända fynden från järnåldern är relativt få. Runt Norra Förlösa börjar en koncentration av fornlämningar, som fortsätter ner i grannsocknen Förlösa. År 1992 grävdes ett område söder om Läckeby ut, och det visade sig att det förmodligen hade funnits en handelsplats där vid Åbyån under vikingatiden.
   Bebyggelsen är koncentrerad till två områden. I det inre av socknen finns en samling av byar söder om Bäckeboåsen och i ett bälte från norr till söder med Läckeby som medelpunkt finns flera byar. Skogsbygden mellan dessa områden är glest bebyggd. Kustlandskapet är präglat av herrgårdarna Björnö och Stävlö. Dessa var storgårdar redan under medeltiden. Vid mitten av 1800-talet ägde Carl Otto ›PosseBjörnö, Vesslö, ›Läckeby gård, ›Stävlö, ›Svartingtorp, Vadstena, Söregärde, Ebbegärde, Persmåla, ›Skäggenäs varv och en mängd spridda gårdar samt residens i Kalmar. Posse omdanade landskapet i och med att jordbruket rationaliserades för att ge bättre kontroll över avkastningen och brukarnas arbete. Ett led i rationaliseringen var att bygga spikraka vägar med stengärdsgårdar, s.k. "Possevägar", oavsett markförhållandena. Eftersom de Posseägda gårdarna var många och stora så finns det raka vägar överallt i östra delen av socknen.
   År 1897 blev Läckeby stationssamhälle och det byggdes flera fabriker och stora villor under de första årtiondena på 1900-talet. Under senare år har expansionen fortsatt med villaområden.



Åby Hembygdsförening bildades 1983 och Åby var den enda socken i Kalmar län som då saknade hembygdsförening. I början av 1990-talet fick Å hyra ett magasin, som renoverades och inreddes till hembygdsgård vid kyrkan. År 2001 fick föreningen köpa hembygdsgården jämte prästgårdens ekonomibyggnader, en kuskbostad och en tvättstuga. Den senare är nu inredd till ett brandsäkert arkiv. Å ordnar arrangemang på nationaldagen, vid midsommar och i Sporsjö Lantbruks- och Lanthushållsmuseum. I hembygdsgården finns föreningens samlingar, en vävstuga och där bedrivs studiecirklar och hembygdsundervisning för skolklasser. Mer att läsa: Boken om Åby, 1988.

Åby kyrka har föregåtts av två kyrkor på platsen. Av den första träkyrkan finns inga direkta spår, men en nu förkommen runsten vittnade om att det fanns kristna familjer i trakten redan på 1000-talet. Den andra kyrkan, uppförd i sten, byggdes troligen i början av 1200-talet. I mitten av 1700-talet hade behovet av en större kyrka vuxit och församlingen lät en lokal byggmästare ta fram ritningar för en ny kyrka. Dessa ritningar godkändes inte av Överintendentsämbetet. Det blev istället överintendent Carl Fredrik Adelcrantz ritningar från 1769 som kom att förverkligas. Adelcrantz var en vid tiden känd och ofta anlitad arkitekt. Därför betraktas Å, uppförd i gustaviansk stil, som en av de första i Kalmar län som ritas av en välrenommerad arkitekt. Tornet, som ansågs oproportionerligt lågt, påbyggdes 1863 med den nuvarande lanterninen. Även interiören domineras av gustavianska stildrag. I samband med det nya kyrkobygget begärde major Henrik ›Ulfvenklou på Björnö att få bygga ett kapell med krypta till sig och sin familj, samtidigt som han donerade pengar till kyrkan. Detta resulterade i den så kallade Grevekyrkan. Å har flera intressanta inventarier, bland annat en altaruppsats från 1648, en dopfunt och fyra begravningsvapen från 1600-talet. Kyrkan har genomgått flera restaureringar och delar av inredningen har byggts om. En större restaurering genomförde 1931-32 och sitt nuvarande utseende fick kyrkan 1974.
BB

by_kyrkal.jpg

Åby kyrka i Läckeby, foto GM