KALMAR LEXIKON

EN UPPSLAGSBOK OM KALMAR KOMMUN FRÅN FÖRR TILL NU

Detta uppslagsord har ännu ingen text. Välkommen att skicka in er egen. 

Ahlqvist, Abraham, 1794–1844, kyrkoherde och författare, född i Mörbylånga. För eftervärlden är han känd som Ölands hävdatecknare genom bokverket Ölands historia och beskrifning i tre delar, 1825–1827, som skrevs under A:s tid i Kalmar, där de även trycktes. År 1805 började han en fyraårig utbildning i Kalmar Trivialskola, följd av fyra år på Kalmar gymnasium. Efter studier i Uppsala prästvigdes A i Kalmar 1818. Våren 1820 erhöll han ett vikariat vid Apologistskolan i Kalmar och tillträdde året efter en ny tjänst i naturalhistoria vid Kalmar gymnasium. Han utnämndes 1825 till biträdande rektor vid gymnasiet. Två år senare, 1827, tillträdde han kyrkoherdetjänsten i Runsten och där stannade han livet ut.
BB

Ahlqvist, Berndt, 1931-1991, chefredaktör och politisk debattör, född på Frösö. Han arbetade som reporter i dagspressen under åren 1953-1965 innan han kom till Sveriges Radio TV som reporter. Där arbetade han i två perioder under åren 1966-1976 med ett avbrott som ekonomisk attaché vid svenska ambassaden i Tokyo. Under åren 1976-1980 hade han motsvarande befattning i Washington. Därefter tillrädde han som chefredaktör för tidningen ›Östra Småland och verkade där fram till 1991. Han gjorde sig känd som en orädd publicist och hans ledare i Östra Småland uppmärksammades ofta på riksplanet. År 1979 belönades han med Publicistklubbens guldpenna. BB

Ahlqvist, Pehr, 1793–1854, boktryckare och kyrkoherde, född i Högsrums socken på Öland. A ingick i den välkända prästsläkten Ahlqvist. Efter skolåren vid ›Kalmar gymnasium utbildade han sig till präst och utnämndes 1823 till konsistorienotarie i Kalmar stift efter några år som lärare vid stadens gymnasium. A grundade 1826 eget tryckeri under namnet ›Calmar Stiftsboktryckeri och startade tidningen ›Calmar-Bladet året därpå. Samma år utkom Läsning uti musikaliska ämnen. Han tryckte bl.a. Calmar stiftsmatrikel, 1827, och utgav Calmar stifts tidningar 1823–1831. Tryckeriet såldes 1831 då han tillträdde kyrkoherdetjänsten i Löt på Öland. Sin prästmannabana avslutade A i Torsås. Han var riksdagsman 1840–1841. BB/AG

Ahrenberg, Albin, 1889–1968, flygkapten, född i Ålebo, Arby socken. Han är en av Sveriges mest berömda flygare genom tiderna. A antogs 15 år gammal vid skeppsgossekåren i Karlskrona och var under första världskriget styrman på motortorpedbåtar. När marinen 1918 skaffade sjöflygplan och sökte förare var A en av fyra antagna bland 200 sökande. När det svenska trafikflyget startade på 1920-talet fanns A med som pilot. 1929 gjorde A ett försök att västerut korsa Atlanten men strax före Canadas kust tvingades han vända p. g. a. dåligt väder och fick istället landa på Grönlands västkust. Mer känd för allmänheten blev han efter att 1931 på Grönland ha återfunnit en engelsk forskargrupp som varit försvunnen sedan några månader. Efter den bragden utnämnd till kapten.År 1933 medverkade han vid inspelningen av den första svenska flygfilmen "Luftens Vagabond" där han spelade rollen som flygkapten. På 1920- och 30-talen gjorde A stor propaganda för flyget genom talrika rundflygturnéer över hela landet. Andra världskriget avbröt verksamheten, men den återupptogs i någon mån efter kriget, nu även med taxiflygning och flygfotografering. Han drog sig tillbaka som flygare 1955 och bosatte sig på sin herrgård Baldersnäs i Dalsland. Mer att läsa: Ett flygarliv av Albin Ahrenberg. LL